Utställningen Tvärvetenskapliga undersökningar uppstod ur försöket att skapa konst genom att föra samman folk från olika akademiska områden.

Spindlar som fått koffein i sig verkar tappa förmågan att spinna nät på ett vettigt sätt. Trådarna sprider sig ojämnt från mitten utåt, kanske bara på den ena sidan av nätet. Klumpigt och planlöst sträcker de sig mellan varandra med stora öppna hål mellan sig. Resultatet liknar inte ett nät utan snarare… någonting annat.

Ett spindelnät brukar, med sin komplexitet och symmetri, föra mina tankar till Naturens fulländning. Spindelnätets regelbundna geometriska former som omöjligt kan ha uppstått av en slump inger mig alltid känslan av att det finns en ordning av något slag i livet. En liten känsla av trygghet. Det ligger något väldigt otäckt och olycksbådande över dessa missbildade och fula koffeininspirerade spindelnät.

 

Symmetrin och skönheten är borta. De har blivit utplånade av ett konstgjort och främmande inflytande. Vem fan ger koffein åt en spindel och vad ska försöket tänkas bevisa?

Uppenbarligen var det NASA som gjorde det i en undersökning år 1995. Det var säkert spännande att se hur spindelnäten utformades när spindlarna var så höga på koffein att de inte hade någon aning om vad som hände.

Tänk om, frågar sig Lauri Wuolio och Perttu Salo, tänk om det ligger något i koffeinet som blockerar förmågan att skapa nätverk? Även sociala sådana? I så fall är vi riktigt illa ute.A Social Cobweb Analysis. Ultimate Complexity In Caffeinated Networks är en del av utställningen Poikkitieteellisiä tutkimuksia (Tvärvetenskapliga undersökningar) på galleri Välivuosi.

Utställningen är resultatet av en workshop vid Bildkonstakademin som leddes av Minna Långström under hösten 2005 och våren 2006. Workshopen var ett försök att skapa konst genom att föra samman folk från olika akademiska områden som vanligen har väldigt lite med varandra att göra.

– Konstnärer kan vinna väldigt mycket, speciellt i det långa loppet, på att utforska andra akademiska fält med andra världssyner. Ju längre bort från den egna, desto bättre. Naturligtvis gagnar utbytet båda parter; på samma sätt har vetenskapsmän väldigt mycket att vinna på att umgås med konstnärer, förklarar Minna Långström.

I det lilla galleriet finns en riktigt spartansk installation. Vid en smal spiraltrappa till källarvåningen står ett litet mixerbord, och bredvid finns en lapp med kortfattade instruktioner: ”För crossfadern till höger eller vänster så hör du en ton”.

Försiktigt petar jag knappen åt vänster i sin skåra, och en monoton ton hörs från den vänstra delen av rummet. När jag för knappen tillbaks mot höger försvinner tonen först, men börjar höras från den högra delen av rummet när jag fört knappen över på den högra sidan. Vad är detta?

Installationen heter Silence (tystnad) och är ett verk av Claudia Calabi och Perttu Kajatkari, och åskådliggör ljudets natur. När två ljudvågor möts kan de antingen skapa resonans eller utplåna varandra. Om två dalar eller toppar möts förstärks deras volym, och om en dal och en topp möts försvagas volymen.

– I teorin är det möjligt att konstruera tystnad ur två ljud. I praktiken är det väldigt svårt, eller i princip omöjligt att klara av, då ljudet studsar från väggarna eller marken, förklarar konstnärerna.

Jag för tillbaka crossfadern mot mitten. Runtomkring mig kolliderar en massa ljudvågor med varandra, och två motsatta rörelser utplånar varandra. Den monotona tonen tystnar.

Videoinstallationen Wintergames (av Hanna Ojamo och Maarten Patteeuw) har klippt ihop filmmaterial från andra världskriget och OS i Helsingfors 1952. En entusiastisk tv-röst från 50-talet refererar inledningen av de olympiska spelen, och rösten illustreras omväxlande av bilder från OS och vinterkriget. Den olympiska elden och stadion klipps ihop med marscherande soldater, och efter ett tag blir likheten mellan de olika bilderna alldeles slående. Resultatet blir en vagt oroväckande installation som för mina tankar till – tja, främst Charles Darwin och hans tävling mellan arterna.

Poikkitieteellisiä tutkimuksia (tvärvetenskapliga undersökningar) på galleri Välivuosi, Oksanengatan 11, fram i Helsingfors till 16.4 2006.