WTC ÄN EN GÅNG

av Ernst Mecke
Ernst Mecke.

Ernst Mecke.

I Lilla kolumnen i Ny Tid 10/2006 uppmanade Mikael Böök de politiska ledarna att stifta bekantskap med Steven Jones artikel Varför föll WTC tornen egentligen?(www.physics.byu.edu/research/energy/htm7.html). Sedan dess har jag inte träffat någon som bemödat sig att läsa artikeln. Vilket är synd eftersom artikeln faktiskt bevisar att tornen kollapsade p.g.a. sprängladdningar som måste ha placerats i husen före de rammades av flygplanen.

Jones är professor i fysik, och hans artikel är en noggrann teknologisk forskning på ett 50-tal sidor. Den har granskats vetenskapligt av andra specialister i branschen, och dessa har inte haft några invändningar (vilket skulle ha lett till att artikeln inte publicerats). I artikeln nämner han 13 orsaker som gör det omöjligt för honom att acceptera den officiella 11/9-rapporten, och gör det på så sätt att alla 13 måste vederläggas om rapporten ska rehabiliteras. Hans resonemang bygger för det mesta på mycket grundläggande fysik och kemi. Jag själv, som fått en mer eller mindre grundläggande utbildning inom båda under mina biologistudier i Tyskland, hade inte svårt att förstå hans poäng. Några höjdpunkter värda att nämna är bland annat det som experterna redan betvivlar och det är att stöten från flygplanen och bränderna kunde leda till att tornen kollapsade, men för kollapsen av torn nummer sju, med sina 47 våningar och som inte rammades av något flygplan, finns det inga förklaringar alls. Speciellt sättet på vilket det rasade samman väcker misstankar. Det föll nämligen prydligt och mycket snabbt in mot sig självt, på ett sätt som bara en mycket erfaren demoleringsfirma med mycket dynamit skulle kunna åstadkomma.

Dessutom fann man pölar av flytande järn under ruinerna av både tornen och WTC7. Det är mycket svårt att förklara hur sådant kan ha formats under tornen (brinnande flygbränsle producerar inte tillräckligt höga temperaturer för att smälta järn), och ännu svårare med tanke på WTC7 som alltså inte ens träffades av ett flygplan. Detta om man vill tro den officiella utredningen. Jones förklarar övertygande och detaljrikt hur dessa oförklarliga fakta skulle passa in med hypotesen om att sprängladdningar gjorda av termit (en blandning av aluminiumpulver och järnoxid som producerar mycket höga temperaturer och flytande järn när de reagerar med varandra) hade placerats inne i husen.

Invändningar mot hans påståenden har nog lagts fram, men tittar man närmare på dessa visar de sig vara mindre än välunderbyggda. Den enda protest som hade något tekniskt innehåll överhuvudtaget fanns i en av de officiella rapporterna som misstänkte att bjälkarna som håller upp golven var för svaga för att motstå stöten och bränderna, och tornen därför föll. Men utan förklaring blir fortfarande fallet med det flytande järnet och WTC7.

Jones kolleger och den s.k. akademiska byråkratin distanserar sig från hans undersökning, men utan att ifrågasätta en enda av påståendena.

Detta fenomen är bekant också vid Helsingfors universitet. Om en professor går ut i offentligheten med en åsikt som kunde ställa honom i konflikt med en mäktigare professor eller med den höga byråkratin (t.ex. undervisningsministeriet) håller de flesta andra professorer tyst, trots att de kanske delar åsikt med den förstnämnda.

Jones slutsatser är inte pinsamma bara för den högsta makten i USA (m.a.o. Bushadministrationen), men också närmare hem vid hans eget universitet BYU Brigham Young universitet som är ett mormonuniversitet och ligger 70 km från Salt Lake City.

”Jag presenterade mina invändningar till den officiella teorin [om 11/9] under ett seminarium vid BYU den 22 september 2005 till ungefär 60 personer”, säger Jones själv. ”Jag visade upp bevis och vetenskapliga argument för att belägga min teori om en kontrollerad demolering av tornen. På plats befann sig fakultetsmedlemmar från fysik, mekanisk ingenjörsvetenskap, elektrisk ingenjörsvetenskap, psykologi, geologi och matematik. Ett lokalt universitet och college var också representerade (BYU och Utah Valley State College). Diskussionen var livlig och varade i nästan 2 timmar. Efter att ha presenterat mitt material och efter att ha sett och diskuterat kollapsen av WTC7 och tornen [på video] var det bara en enda deltagare som inte tyckte att en ny utredning behövdes. Följande dag medgav professorn i fråga att han hade funderat på saken och kommit fram till att en ny utredning ändå skulle vara på sin plats.”

En lista på andra vetenskapsmän som inte kan acceptera den officiella WTC rapporten finns på: http://physics911.net/spine.html. En specialist i Helsingfors som offentliggjort sina misstankar är Heikki Kurttila, doktor i teknologi och specialiserad i haveriutredningar.

Det kan te sig konstigt att inte media ännu nappat på det här. Den huvudsakliga orsaken torde vara journalisters allmänna osäkerhet (de har sällan grundläggande utbildning i naturvetenskap) i att följa med en fysikers resonemang. De kanske väntar tills en framstående journalist nappar på den först innan de kan känna sig tillräckligt säkra att följa trenden.

Ernst Mecke

Lämna en kommentar