”Amerikanska medborgare som tänker resa till Oaxaca skall noga överväga riskerna med att resa nu, på grund av den senaste tidens upptrappning av våldet”, varnar det amerikanska utrikesdepartementet på sina hemsidor.
Sedan slutet av maj har skolorna i den södra mexikanska delstaten Oaxaca stått tomma. Krav på högre lön har fört ut staden Oaxacas lärare på gatorna, en ritual som pågått enligt samma mönster i 26 år. Men i år blev det annorlunda. Demonstrationerna ebbade inte ut, utan sommaren har tvärtom vittnat om upptrappade sammandrabbningar mellan protesterarna och polisen. Startskottet för en bredare folkfront gick den 16 juni, då 3000 poliser med tårgas och påkar angrep demonstranternas tältläger i centrala Oaxaca. Många av demonstranterna skadades men lägret bestod.
Tre månader senare råder det total anarki på gatorna i Oaxaca. Myndigheterna har skingrats efter att alla departementen blockerats av demonstranter och polisen har övergått till smitarstrategier och slår till endast i nattens mörker, uppger LAtimes på sin hemsida. Invånare som inte deltar i protesterna barrikaderar sig i grannskapet så fort mörkret faller och turismen upplever sitt sämsta år någonsin. Vägen hit har varit lång och våldsam och kantas av fem döda demonstranter.
Sedan polisens övergrepp i juni har sympatierna för demonstrationerna blivit allt djupare. De ursprungliga demonstranterna omges nu av en grann skara anhängare med en lutning åt vänster. Bönder, fackliga, studerande och marxister, har förenats i protest med de 70 000 lärare som från början artikulerade sitt missnöje. Lärarlönen i Oaxaca är mellan 400 och 600 dollar och bland de lägsta i Mexiko. Myndigheterna uppgav tidigare att de inte har tillräckligt med resurser för att höja lärarlönerna.
Kampen lämnade redan i juni gatorna då demonstranter ockuperade en radiostation och en TV-kanal. I augusti flerfaldigades antalet massmedier som hamnat i demonstranternas händer.
Ur den diffusa massan har en organisation framträtt framför andra för att lägga hela rörelsen under sin paroll: APPO, Populärförsamlingen for Oaxacas befolkning, står det på flaggan som vajar över stadshuset. Organisationen förklarade sig den 5 juli som det regerande organet i Oaxaca.
– De är våldsamma radikaler som drivs av en ideologi från 60-talet, säger Heliodoro Diaz, Oaxacas delstatssekreterare åt LAtimes. Deras ändamål är att bryta ner våra institutioner och staten med en populistisk regering och egna lagar.
Enligt Diaz är APPO en liten men potent grupp med några tusen medlemmar, som bildades av populister som stimmade kring lärarfacket.
Grava mänskorättsbrott
Perspektivet är ett annat på alternativa nyhetsbyråer på Internet. På indymedia.org skriver man om APPO och sommarens händelser i Oaxaca med en positiv underton och söker de skyldiga i polisens led. Att det finns fog för missnöje mot polisens tillgrepp påvisar Amnesty Internationals oro över att ”framtida polisoperationer mot demonstranterna kan leda till grava brott mot mänskliga rättigheter i strid med internationella människorättsstandarder om strikt proportionerligt bruk av våld”. I samma uttalande konstaterade man att häftiga överträdelser redan skett.
Vreden i demonstrationerna har en av sina brännpunkter i den lokala guvernören Ulises Luiz. Luiz är medlem i, numera högerpartiet PRI (Partido Revolucionario Institucional ), som styrt Oaxaca i 80 år och fram till år 2000 också kväst protester i sju årtionden som regeringsparti i hela Mexiko. Luiz anklagas för makttillträde genom valfusk 2004, och för ett våldsamt nedtystande av åtföljande protester.
APPO:s program går ändå längre än till att bara att störta Luiz. Man vill ha ett slut på otyglad kapitalism och bättre skolor. Kravet beträffande kapitalismen för tankarna till Oaxacas östra granne, Chiapas, där zapatisterna under Subcomandante Marcos realiserat sina aningen motsvarande krav. Antagligen är det här ändå ett sidospår. PRI har nämligen en fläckig historia i hela Mexiko, men Oaxaca har sackat efter med att rensa ut smutsen. Till exempel förstörde fackliga, lojala till PRI, och poliser för ett år sedan en tidningsredaktion som stött Luiz motståndare i den njugga valkampen ett år tidigare.
I skuggan av konflikten är över en miljon barn sysslolösa på grund av att skolorna stängts. Ännu den 22 augusti ville President Vicente Fox inte lyfta konfliktlösningen upp till statlig nivå. Man har ändå meddelat att inrikesministeriet ämnar försöka skapa dialog mellan de lokala myndigheterna, lärarna samt dessas supportrar. En reviderad attityd är att vänta om LAtimes dramatiska rapportering är att lita på.
Källor: latimes.com, bbc.co.uk, indybay.org, amnesty.org, english.aljazeera.net
Fakta:
Oaxaca är huvudstad i den sydliga mexikanska delstaten med samma namn. Staden har en befolkning på c. 500 000 personer och hör till Mexikos mest lukrativa turistområden.
Mikael Brunila
