Helsingfors universitet ska vara med och utveckla resistenta tomtater i Nicaragua.
Nicaragua har sedan dess satsat på bioteknikutveckling, främst med hjälp av biståndsmedel. Virusdiagnostiken har utvecklats till den grad att det nu är möjligt att utveckla tomater som är resistenta mot de lokala virussjukdomarna.
Helsingfors universitet (HU) inleder i vår ett samarbete med Nicaragua som skall pågå fram till 2012. Magistersutbildningsprojektets (NIFAPRO:s) syfte är att utbilda lokala studerande i bioteknik så att de till exempel kan bidra till att förädla en tomatsort som är resistent mot geminiviruset. Huvudansvarig för projektet i agrobioteknik är professor Jari Valkonen som sedan 1998 har jobbat med olika samarbetsprojekt i Nicaragua. NIFAPRO är ett samarbete mellan Helsingfors universitet, El Instituto Nicaragüense de Tecnología Agropecuaria (INTA) och Universidad Nacional Agraria (UNA) i Nicaragua, och finansieras av utrikesministeriet som ett led i Finlands utvecklingshjälp till Nicaragua.
– INTA står för tomaternas förädling, och det är egentligen det enda som kostar. Finland ser till att utbildningen och kunskapen är tillgänglig, de finländska skattepengarna används alltså inte på tomatodlingarna i sig, säger Valkonen.
Förädlingen kostar egentligen inte mera än vad den annars skulle göra. När man odlar tomater försöker man alltid odla med så stor avkastning som möjligt, men nu försöker man odla tomater som också är resistenta mot geminiviruset. Den enda skillnaden i förädlingsprocessen är att man använder bioteknik för att definiera vilka tomater som är resistenta mot geminiviruset. Någon annan bioteknik används inte.
– När man talar om bioteknik går människors tankar direkt till genteknik. Många medborgarorganisationer protesterade vilt i början när de hörde om projektet. Gentekniken är dock bara en av de många tekniker som biotekniken omfattar.
Bioteknik omfattar olika arbetsmetoder som bygger på kunskap om organismers molekylärbiologi och fysiologi. Med bioteknikens hjälp är det till exempel möjligt att åstadkomma högre skörd av odlingsväxter och förbättra växters resistens mot sjukdomar. Biotekniken kan också hjälpa till med att förbättra livsmedelssäkerheten och produkters kvalitet samt minska föroreningar.
relativt riskfritt
Så länge plantorna förädlas på det område där de ska odlas är risken för att de resistenta plantorna kan drabbas av andra virus liten. Det finns förstås ingen garanti för att viruset inte utvecklas så att det kan drabba de nya plantorna, men eftersom tomaterna utsätts för alla lokala virus i förädlingsomgivningen är det inte troligt att plantorna drabbas av virus i framtiden. Enligt Valkonen ökar risken att tomatplantorna drabbas av andra virus om de förädlas på en annan ort än där de odlas.
Geminiviruset, som omintetgjort alla försök till tomatodling i Nicaragua, är egentligen en grupp av olika virus som mest finns i subtropiska och tropiska områden. Olika formers geminivirus är också de som oftast drabbat jordbruk i Latinamerika de senaste 15 åren. Bönderna är oftast inte medvetna om viruset, som i Nicaragua sprids av mjöllöss, och tror att det är insekterna som förstör deras tomatodlingar. Därför besprutas odlingarna med olika pesticider upp till två gånger per dag vilket resulterar i att tomaterna blir fulla av gifter.
– Det skulle vara ett hopplöst projekt att försöka utbilda alla bönder i problematiken bakom geminiviruset. Istället förädlar INTA fram en resistent tomatsort, och säljer sina frön till bönderna, säger Valkonen.
Ny sorts u-hjälp
Projektet i Nicaragua är det första i sitt slag som Finland är med i.
– Tidigare har utrikesministeriet i Finland inte sett akademisk utbildning som en del av utvecklingsbiståndet, säger Valkonen.
Om utrikesministeriet mål uppfylls i det här projektet finns goda förutsättningar till liknande projekt. Enligt Valkonen är det ett bra sätt att utnyttja de engelskspråkiga magistersprogrammen vid HU, och ett bra sätt att få motiverade studenter.
För tillfället söker man i Nicaragua efter studerande till projektet. En utvald grupp går sedan en laboratoriekurs med Aldo Rojas, där de mest motiverade och bäst lämpade väljs ut. De första fem studerandena kommer på hösten till Helsingfors och två år senare kommer fem till. Några av studenterna fortsätter sedan som doktorander, och det är tänkt att de övriga skall börja jobba vid INTA.
Om projektet lyckas fortsätter samarbetet.
– De tio studerandena räcker ju inte någonstans, men detta är en första början. Om projektet fungerar utbildar vi fler, säger Valkonen.
Enligt honom är det väldigt typiskt att människor som fått en examen här börjar arbeta någon annanstans än i sitt hemland efter studierna, om de inte tecknat något slags kontrakt med organisationerna i sitt hemland. Det är oftast lönen som lockar.
Valkonen utgår ifrån att INTA har ett kontrakt med de studerande så att de säkert stannar kvar och jobbar efter studierna.
– Det är förstås viktigt att lönen är tillräcklig, men man hoppas ju att de studerande skulle vilja vara med om projektet för att de är intresserade av ämnet och intresserade av att skapa bättre arbetsmöjligheter i sitt hemland. I projektet utvecklar de själv sitt laboratorium och sina arbetsförhållanden.
Regeringsbyte oroväckande
Vänstervågen sveper över Latinamerika, och i november var det Nicaraguas tur. Den 5 november valdes vänstervänliga Daniel Ortega till president, och med honom skedde det strukturförändringar inom statsförvaltningen. Det innebär att människorna som var med och planerade NIFAPRO-projektet till en stor del har bytts ut.
Enligt Valkonen finns det alltid en överhängade risk med de politiska svängingarna i landet men om ett projekt är uppbyggt på rätt sätt skall de inte påverkas av vilka personer som är inblandade i projektet.
– Att Tiina Huvio som jobbar vid Finlands ambassad i Managua och känner jordbrukssektorn i Nicaragua har varit starkt involverad i projektets planering är till stor hjälp.
Projektet borde ändå inte påverkas av maktskiftet i Nicaragua. Landet har helt enkelt inte råd med att undvika att förbättra utvecklingsmöjligheterna inom jordbruket. Det är trots allt fråga om ett utvecklingsprojekt som inte kostar staten speciellt mycket. Om allt går väl behöver Nicaragua inom en snar framtid inte längre importera ketchup och tomatpuré, och det blir kanske över några tomater till exporten. Bättre jordbruk leder på sikt till minskad fattigdom i landet.
Jockum Hildén
