Jag tog en kopp kaffe med en av mina närmaste vänner häromdagen. Efter en stund kom vi in på ett av våra favoritämnen: aktivism. Polaren hade precis besökt Finlands socialforum som arrangerades på Arbis i Helsingfors. Han hittade inte så många nya ämnen på agendan.”Ungefär samma folkrörelser och samma politiska organisationer pratade om ungefär samma samhällsproblem som i början av 2000-talet.”

Jo, sade jag. Men ändå är alla de centrala globala orättvisorna som diskuterades på årets socialforum minst lika akuta och relevanta som till exempel åren efter de massiva WTO-protesterna i Seattle. Vissa sociala orättvisor har påtalats i tiotals, i vissa fall hundratals år. Det är bara att fortsätta kampen för förändring.
Just då promenerar Sinikka Sokka förbi.
”Redan Sinikka Sokka och gänget sjöng om United Fruit och den onda kapitalismen före vi föddes och ändå är det ännu lika relevant att kritisera multinationella bolag för deras snikenhet och deras brott mot miljön och arbetarnas rätt att organisera sig.”
Från ord till handling då. Vi börjar med de små symboliska handlingarna.
Jag jobbar som chefredaktör för en vänsteraktivistisk kulturtidskrift som heter Libero. I det senaste numret skrev vi om på vilka olika sätt politik finns närvarande i skolan. En av artiklarna behandlade läskautomaternas fräcka intrång i skolorna. Vilka andra företag har fått ta över så många skolor med sina lysande reklampelare? Coca Cola-automaterna torde vara de mest utspridda i skolor runtom i Finland och runt globen. Automaterna är ett praktiskt verktyg i kampen om framtida trogna konsumenter av ohälsosamma läskedrycker – Coca colan innehåller som bekant beroendeframkallande ämnen.
I artikeln tog vi också upp att Coca Cola med åren har blivit känd för sina kraftfulla tag mot facklig verksamhet i Turkiet, Indonesien och Nicaragua. Coke har också skapatbadwill i Indien där företagets fabriker torkat ut källor i flera indiska byar, och i Kolombia har åtta fackligt aktiva arbetare, som jobbade på Coca colas fabriker, mördats.
I mitten av mars gav Utbildningsstyrelsen och Folkhälsoinstitutet ut en gemensam rapport gällande sötsaks- och läskdrycksautomaterna i skolorna, där de förhåller sig mycket kritiskt till att dessa produkter säljs i skolorna. ”Skolan ska inte fungera som en marknadsföringskanal,” står det i rapporten.
Svaret lät inte vänta på sig. I slutet av mars publicerar Bryggeriförbundet ett pressmeddelande där de säger att man kommer att ta bort reklamaffischerna från läskdrycksautomaterna per slutet av år 2007. Bryggeriförbundet skriver: ”De företag som distribuerar läskdryckerna respekterar att skolorna ska vara miljöer utan reklam. Läskdryckerna marknadsförs inte i skolorna”. Vilken dynga! Vilket sorgligt exempel påcorporate bullshit. Automaterna i sig är ju konkreta instrument för marknadsföring.
Den kanadensiska medborgarorganisationen Polaris Institute offentliggjorde nyligen sitt första greenwashing-pris. Gröntvättande är ett företags försök att leka miljövänligt trots att verksamheten egentligen inte förändrats i en mer etiskt och miljömässigt hållbar riktning.
”Coca cola är det företag som i år jobbat hårdast med att visa upp sig som ansvarstagande i sociala frågor och på miljöfronten samtidigt som produktionen och distributionen av Coca cola fortsättningsvis förstör samhällen och miljön”, säger man i prismotiveringen.
För att påskynda Coca cola-automaternas utmarsch från skolorna och andra offentliga rum har du, bästa läsare, möjlighet att klistra upp anti-Coca cola-affischer på de förhatliga manickerna.
Affischen finns här, printa ut och sprid ordet.