På det zoologiska museet i Oslo har man sedan i höstas kunnat se utställningen Mot naturens orden? En uppmärksammad utställning om homosexualitet i djurriket.
Sedan dess har debatten tidvis gått mycket het i USA om homosexualitet i naturen. Ämnet hör till de mest förtigna och missförstådda och inom biologin är en katolsk missuppfattning om att djurs sexualitet uteslutande skulle handla om fortplantning fortsättningsvis mycket utbredd.
Till alla nordbors glädje följde Oslos zoologiska museum – som första museum i världen – upp ämnet i höstas med utställningen Mot naturens orden? – en utstillning om homoseksualitet i dyreriket. Utställningen har i enlighet med propra Seta-ideal skapats för att bredda förståelsen och toleransen för HBT-djur. Inom djurriket finns nämligen nästan alla de samlevnads- och sexualitetsformer som bland människor.
– Vi hoppas och tror att det blir enklare att acceptera andras eller sin egen homosexualitet när människor ser hur vanligt homosexualitet är i naturen, menar zoologidoktor Geir Søli, som också är chef för utställningen.
Ingen ny upptäckt
Hittills har man noterat homosexualitet hos närmare 1500 djurarter och det rör sig om mycket olika arter med allt från däggdjur och fåglar till insekter. Mot dessa siffror ter det sig egendomligt ingen uppfunnit ämnet tidigare.
Homosexualitet i naturen är heller ingen ny upptäckt. Aristoteles konstaterade redan för omkring 2300 år sedan att alla hyenor – som han såg det – var gay. Senare visade det sig att denna missuppfattning bottnade i en synvilla då honhyenans klitoris i storlek motsvarade hanhyenans penis. En sak fick Aristoteles ändå rätt i; homosexualitet är mycket utbrett bland hyenorna, speciellt bland honorna.
Den första moderna dokumentationen av homosexualitet i naturen gjordes å sin sida avHenri Gadeau de Kerville på 1800-talet. Han gjorde upp teckningar över homosexuella skalbaggars sexliv.
– Forskarnas okunskap, fördomar och rädslan för utebliven finansiering har bidragit till att man inte tidigare talat om ämnet, säger Søli, och tillägger att Bruce BagemihlsBiologial Exuberance, den första volymen som på allvar kartlade ämnet, kom först år 1999.
Dessutom förekommer det också regelrätta feltolkningar av material inom forskningen. T.ex. i en giraffstudie i Afrika noterades giraffen som ett mycket heteronormativt djur även om upp till 94 procent av det sexuella umgänget på vissa undersökningsområden var mellan hanar. Forskarna hade helt enkelt gjort grava felbedömningar och tolkat minsta hane-hona kontakt som sexuell medan hanarnas ejakulativa samlag tolkades som alltifrån rituell sparrning till maktkamp.
Varför homosexualitet ofta beskrivits som just ett ”brott mot naturen” även om det är ”högst naturligt” är inte helt klart bland historikerna. Vad man vet är att formuleringen ”brott mot naturen” användes första gången 1120 e.Kr. på kyrkomötet i Nablus och att formuleringen spred sig till de flesta länder i Europa under renässansen.
Superföräldrar, drag queens, könsroller
Vid sidan om det sexuella tar Mot naturens orden? upp olika föräldraskaps- och samlevnadsformer i naturen. Variationen inom djurriket är stor; vissa arter är strikt homo- eller heterosexuella medan nästan samtliga individer inom andra arter är bisexuella och bildar både homo- och heterofamiljer.
I många fall är familjer med föräldrar av samma kön ett bättre val med tanke på ungarnas överlevnad. T.ex. hos flamingos har hanar eller honor som skaffar ungar tillsammans ett större revir än en hane och hona. Praktiskt sköter homosexuella flamingofamiljer fortplantningen genom att en hona lägger ägg i hanarnas bo som de först ruvar och sedan uppfostrar, eller genom att en av de två honorna parar sig med en hane.
– I Norden har svanarna liknande familjebildning. De är dessutom monogama och binder sig för livet oberoende om det är fråga om en hetero- eller homorelation. Svanarna på utställningen har faktiskt gett mervärde åt adoptionsrättsdebatten i Norge.
De yttre attribut som vi människor vant oss vid att betrakta som antingen kvinnliga eller manliga går inte alltid igen i naturen. Hos många fågelarter är honan större och kraftigare än hanen och hos t.ex. sjöhästen är det hanen som är havande.
Dessutom förekommer också transrelationer och -sexualitet i naturen under beteckningen jokrar. Vissa hanar – jokrarna – kan anamma honornas utseende och kommer på det här sättet åt att para sig utan konfrontation med andra hanar.
Positiv respons
Med tanke på utställningens innehåll är det inte så oväntat att reaktionerna på många håll varit mycket starka. Redan innan utställningen hade öppnat hade en pastor i Haugesund önskat att Petter Bøckman – en av huvudarkitekterna bakom utställningen – skulle brinna i helvetet medan pingstpastorn Jan-Aage Torp beklagat att skattebetalarnas pengar använts för utställningen. Han ville i stället hjälpa djuren att bli kvitt sin homosexualitet.
Något det skämtats frikostigt om i norska medier. Också högerpolitikern on gayaktivisten Erling Lae önskade Torp lyka till i utställningens öppningstal i oktober med orden: ”Då det är över 1500 djurarter som praktiserar homosexualitet har pastorn ett bra jobb framför sig”.
Enligt Søli har utställningen inte fått någon egentlig negativ respons efter polemiken i början.
– Utställningen är uppbyggd så att den passar alla besökare. Största delen av besökarna är barnfamiljer och skolklasser och av dem har vi inte hört något negativt, även om vi väntade oss det.
Hur gick det då för Roy och Silo? De höll ihop till slutet av 2006 då Silo plötsligt dumpade Roy efter sex års samlevnad för den nyinflyttade honpingvinen Scrappy – till den kristna högerns glädje.
Mot naturens orden? – en utstillning om homosexualitet i dyreriket. Naturhistorisk museum, Zoologiska, Sars’ gt. 1 , Oslo. Till den 19.8.
Anton Schüller
