”Den sannolikt äldsta av de många sägner som är förknippade med denna art är berättelsen om hur Oden en gång sårades av ett vildsvin. På platsen där hans blod föll på marken växte denna märkliga ört upp och fick sin röda saft från asagudens blod.”
Detta läser jag inte i Svenska sagor och sägner utan i Carl-Fredrik Lundevalls och Gebbe Björkmans nyutkomna bok Vilda växter i Norden.
Vidare står det: ”Växten användes sedan under den fest som hölls till Odens ära under solståndsdagarna, vår gamla midsommar. Men sedan kristendomen införts förvandlades Odenssagan till en kristen legend, som sade att växten uppstått och fått sin röda saft då Johannes Döparen halshöggs och hans blod rann ut på marken.”
Tänk – redan då hade man börjat forma verkligheten efter den teori som skulle gälla.
Jag fortsätter: ”En tredje legend säger att johannesörten vuxit under Kristi kors och att det i stället var Kristi blod som givit saften dess röda färg. Och därtill fick örten en välgörande kraft.”
I Vilda växter i Norden finner jag att även djävulen är med i detta midsommarnattsspel. Djävulen sägs ha försökt förgöra örtens välgörande kraft genom att sticka en nål genom alla växtens blad.
Och tro det om ni vill, men det är sant! Håller man upp johannesörtens blad mot ljuset, ser man att bladen är punkterade med små nålstick. Men det ska vara äkta johannesört, inte fyrkantig.
Johannesörten överlevde djävulens attacker och fick förmågan att fördriva häxor, troll och onda andar. För detta ändamål skall man tidigt på midsommardagens morgon under tystnad och utan att se sig om gräva upp växten.
Min trädgård står vackert i blom, men är nu tom på gula blomster. Och till skillnad från de kunniga – som plockat endast rätt gul blomma – kan jag nu inte koka te på de blommor jag grävt upp.
Synd, för lite te på johannesört kunde komma familjen till användning.
Hypericum perforatum sägs vara bra vid bronkit, blåskatarr, dålig matsmältning, depression och tarmparasiter.
Om man inte är lagd åt te kan man använda örten som brännvinskrydda – djävulens stickhål i bladen utgörs nämligen av små körtlar med olja, som ger smak åt brännvinet.
Kanske är djävulens delaktighet endast en kristen legend, kanske någons midsommarnattsdröm.
Gordana Malesevic
