Från att ha varit en liten och begränsad musikfestival har Faces under tio år blivit ett respekterat och mångsidigt kulturevenemang. Billnäs bruk är tre dagar i året som en liten by. Gatumusikanter spelar mitt på gatan medan människor dansar. Det finns tält där nyfikna undervisas om mystiska kryddor, en parkour-workshop och en konstutställning. Det myllrar av människor på brukets gator – några går med raska steg mot musiken, medan andra bara irrar omkring och umgås. Faces visar sig också vara en lukrativ plats för dem som vill göra pengar. Överallt ser man stånd fyllda av exotiska musikinstrument, diverse hantverk, smycken och ekologiska produkter som försäljarna försöker bli av med. Men även om det är försäljarna som har övertaget på området så finns det nästan lika mycket organisationer som försöker värva medlemmar. Det verkar som om alla rödgröninriktade organisationer skulle ha hittat till Billnäs. Trots att det finns mycket annat program är de flesta intresserade av artisterna som uppträder under festivalen. Det är speciellt fullt framför inomhusscenen och restaurangscenen. Ingenstans verkar det finnas några problem med organiseringen, utan festivalen flyter på.

– Årets festival gick mycket bra, allting var välorganiserat och området var mycket bättre än det vi hade i fjol. Det var ju förstås väldigt arbetsdrygt eftersom det fanns en hel del nya uppgifter då området var nytt och en massa nya människor som var med och jobbade, säger festivalledaren Börje Mattsson.

Snävt i början

För tio år sedan öppnades porten till Finlands första etnokulturella festival vid Raseborgs slottsruiner. Festivalen uppger sig vara öppen för alla och ha någonting för var och en som beslutar sig för att stiga in i en mångkulturell värld i hjärtat av Västnyland. Endast 1300 besökare hittade till festivalen, vilket tydligt representerade finländarnas avhållsamhet mot främmande kulturer. Enligt Börje Mattsson hade det inte varit möjligt att ordna en etnofestival förrän 1998.
– Det hade inte lyckats med att ordna en etnofestival, då det inte fanns tillräckligt med mångkulturella artister som ville eller kunde uppträda. Festivalen hade lätt blivit väldigt amatörmässigt. Det räcker inte att man är invandrare för att man skall få stå på scen, man måste vara duktig också, säger Mattsson.
– Finland hade heller inte varit redo för en etnofestival. Attityderna mot invandrare var fortfarande snäva.
Att attityderna har förändrats och intresset ökat för en mångkulturell festival ser man på besökarantalet. Årets festival lockade till sig tio gånger mera besökare än 1998 (I år över 12.000).
Det ursprungliga målet med Faces var att visa att Finland är ett mångkulturellt land – att här inte bara finns finska, svenska och samiska invånare utan också människor med annan bakgrund. Det här är ett mål som Mattsson tycker att har uppnåtts genom åren.
– Vi behöver inte mera visa att Finland är mångkulturellt, människor vet det redan.

Faces sprider sig

De senaste åren har det funnits några frågetecken kring om Faces skall få fortsätta sin verksamhet på Billnäs bruk. Festivalen överlevde flytten från Raseborg, men Billnäs är som gjort för Faces.
– Bruket är som gjort för en festival, atmosfären är färdigt väldigt laddad. Dessutom är byggnaderna rymliga och trevliga att dekorera. Dåligt väder förstör inte festivalen då en stor del av evenemangen ordnas inomhus, säger Mattsson.
Problemet är att Billnäs bruksbolag har satt bruket till försäljning. Om bostadshus byggs på området är det kört för Faces.
– Vi har föreslagit att få hyra bruket, men bruksbolaget försöker ännu sälja bruket då kommunen behöver pengar. De har ändå gått med på att låta Stora Verkstaden stå kvar för att användas till kulturaktiviteter i framtiden. Den största kampen gäller för tillfället Övre Snickeriet. Ifall det säljs och blir bostadsområde går det inte mera att ordna en festival på området. Det har föreslagits att snickeriet skulle byggas om till konstnärsateljéer, men ingenting har blivit fastslaget, säger Mattsson. Finansieringen av festivalen har också varit ett problem, eftersom man inte får något statligt stöd.
– Faces är antagligen den festival i Finland som är mest beroende av sina biljettintäkter. Det är en väldigt svår situation då en regnig dag kan få oss att falla ihop. Det är jobbigt att hela tiden leva i en pressad ekonomisk situation. Festivalens budget ligger på ca 200 000 euro men endast 30 000 av den består av stöd från fonder. Diskussionen om att få statligt stöd måste börja föras, då den nuvarande lösningen inte är hållbar i längden.
Trots motgångarna på hemmaplan finns det också klara ljuspunkter. Festivalens koncept har nämligen väckt intresse också utanför Finland. Nu senast finns det planer på att en Facesfestival skall ordnas i Kapstaden. Etnokult har redan kontakter och samarbetspartners i Sydafrika. I det här skedet handlar det mest om att hitta finansiering och hur det hela skall arrangeras praktiskt. Om  allting går som Etnokult vill, finns det en Facesfestival i Kapstaden i oktober 2008, vid sidan om de festivaler som redan nu finns i Petroskoj och Bosnien.

---

Faces Etnofestival ägde rum den 27–29 juli i Billnäs.