När Finland vände ryggen till öppnade kyrkan sina armar för Naze Aghai, som varit tvungen att fly från sitt hemland Iran på grund av sin politiska aktivism.
– Man kan inte jämföra livet som barn i Kurdistan med livet som barn här i Finland. Vi hade ingenting. Inga hobbies, vi kunde inte leka, det gick inte att roa sig för det fanns ingenting.
Flykten
På grund av Nazes partiverksamhet måste hon lämna landet. Naze jobbade i en liten grupp på fyra människor vars främsta uppgift var att hämta flygbladen och tidningarna vid gränsen för att sedan dela ut dem åt folket. En dag blev så en av gruppmedlemmarna fast och uppgav under tortyr Nazes namn, eftersom hon var den enda medlem som han kände till. Naze kände de andra medlemmarna i gruppen, och därför uppmanade de henne att fly. Om hon skulle bli fast fanns också risken att myndigheterna skulle knipa de andra.
Väntan och osäkerhet
I och med flykten från Iran har Nazes psykiska välmående brutits ner bit för bit. Hon är visserligen säker i Finland, men det är ingenting som garanterar att hon har det bra. Den olidliga vänteprocessen och avslaget från utlänningsverket har gjort att hon måste få regelbunden psykoterapeutisk vård.
Kyrkan
För tillfället är Naze trygg i Mikaelsförsamlingens händer, men om Utlänningsverket beslutar sig för att neka Naze asyl en gång till, kan inte kyrkan erbjuda asyl längre. Under det senaste året har kyrkoasylens roll och rätt till existens väckt en kraftig samhällsdebatt. Denna diskussion uppstod då Ekumeniska rådet i Finland lanserade en guide för kyrkor ifall asylsökare skulle söka sig till dem för att få hjälp. Att kyrkan fungerar som fristad är trots allt inte något kryphål i kyrkolagen eller liknande, utan endast ett redskap för att skaffa mera tid åt flyktingar som fått avslag. Visserligen utnyttjar kyrkan i detta fall sin ställning, då allmänheten antagligen skulle se en våldsutvisning från kyrkan som omoralisk. Enligt Jan Edström som varit med om att sammanställa guiden, har syftet med guiden inte varit att skapa konflikter med Utlänningsverket och försöka försvåra deras arbete, utan tanken är att göra situationen bättre för de personer som anhåller om asyl så att de ska få sin sak behandlad så att alla faktorer är beaktade.
Finland på efterkälken
Jockum Hildén