Förslag till tryggare arbetsförhållanden möter motstånd i USADen amerikanska fackföreningsrörelsen har tappat styrka och medlemmar under flera år. Det är en delförklaring till amerikanska arbetares dåliga reallöneutveckling och bristande sociala rättigheter. I genomsnitt tjänar fackanslutna arbetare i USA 30 procent mer än de oorganiserade.

Sannolikheten att en fackansluten arbetare har en sjukförsäkring via sin arbetsgivare är 63 procent högre än för icke anslutna. Undersökningar visar att 60 miljoner amerikanska arbetare, en majoritet av arbetsstyrkan, skulle vilja ansluta till en fackförening om de kunde göra det.

En förklaring till den låga fackliga anslutningsgraden är den amerikanska lagstiftningen som lägger flera hinder i vägen för att bilda fackföreningar. För att bilda en fackförening med förhandlingsrätt på en arbetsplats krävs att 50 procent av de anställda i en omröstning röstar för att bilda en fackklubb. För att förhindra att det sker använder företagen en rad lagliga och olagliga metoder. Varje år avskedas tusentals arbetare som tar initiativ till att bilda fackföreningar. Hot om att flytta produktionen till en annan ort är mycket vanliga. Som regel kallar företaget in alla anställda till enskilda samtal för att förmå dem, ibland med mutor eller hot, att rösta emot fackorganisering. Straffen för det företag som avskedar arbetare för facklig verksamhet är låga och utdöms ofta flera år efter avskedandet. Om en majoritet av de anställda röstar för att organisera sig brukar företagen ofta ändå överklaga beslutet och fördröja förhandlingarna för att undvika att sluta avtal.

Under det republikanska styret i kongressen, och med George Bush som president, har det varit omöjligt att skärpa lagarna för att skydda rätten att organisera sig. Denna situation ändrades delvis hösten 2006 när demokraterna vann en knapp majoritet i kongressen. Sedan dess har både senaten och representanthuset antagit ett lagförslag som heter ”employee free choice act”. Det skulle skapa rimligare möjligheter till facklig organisering. Förslaget innebär att straffen för ett företag som avskedar fackligt organisade arbetare skärps betydligt. I representanthuset samlade förslaget bred majoritet, men i senaten antogs förslaget med bara 51 röster mot 48. Det krävs 60 röster i senaten för att driva förslaget vidare. Dessutom har president Bush och vicepresident Cheney lovat att försöka stoppa lagförslaget via presidentens vetorätt.

Hoppet för fackföringarna står nu till valet 2008. I valet ska inte bara en ny president väljas. Även en tredjedel av platserna i senaten ska väljas om. Flertalet av de mandat som står på spel innehas nu av republikaner som röstade emot förslaget.

Den kandidat som har profilerat sig hårdast som förkämpe för stärkta fackliga rättigheter är demokraten John Edwards. Han fick nyligen officiellt stöd till sin kampanj från fackförbunden för USA:s gruv- och stålarbetare. Samtidigt satsar arbetsgivarsidan betydande summor på att bedriva lobbying emot förslaget. Konsulter har hyrts in för att bekämpa förslaget, bland dem återfinns kända namn som förut har arbetat för tobaksindustrin, snabbmatsindustrin och kampanjer emot att höja minimilönen. För den amerikanska fackföringsrörelsen handlar striden om deras framtid, om själva rätten att få organisera sig.