Den första oktober öppnades pjäsverkstaden Labbets nya pjäsbank på nätet. Konceptet följer Dramatikerförbundets motsvarande finska satsning och innehåller tillsvidare 91 pjäser av 36 författare som skriver på svenska i Finland. En naturlig väg för den nyskrivna dramatiken har hittills saknats, eftersom de finlandssvenska förlagen inte har gett ut dramatik sedan 1970-talet. Idén är att äntligen göra den finlandssvenska dramatiken tillgänglig och samtidigt nå utanför den egna kulturkretsens gränser – till finska läsare och till de nordiska länderna.
Intresserade kan enkelt registrera sig och får därmed möjlighet att läsa pjäserna. Man kan söka på titel, författare, genre, pjäslängd, antal roller enligt kön, publiceringsår samt icke-uruppförda pjäser.
– Vem som helst kan skicka pjäser till pjäsbanken; Labbet granskar bara om det är spelbart material. Om så önskas läser dramaturgerna igenom nya pjäser och ger respons på dem. Huvudprincipen är att författaren står för sin text, och att det skall finnas olika sorters texter, enligt olika smak, berättar Gunilla Hemming, ordförande för Labbet r.f. och medlem av dramaturgiatet.
Labbet r.f. är en ideell förening och utför en pionjärverksamhet, sådant som annars skulle förbli ogjort, t.ex. dramalabb och pjäsverkstäder:
– Det finns en stark myt om att det inte skrivs finlandssvensk dramatik, påpekarMarina Meinander, medlem av Labbets dramaturgiat. Men tvärtom har dramatikskrivandet haft ett uppsving de senaste åren. Problemet är snarare att de nyskrivna pjäserna inte har fått någon synlighet.
Detta missförhållande har nu åtgärdats i och med pjäsbankens tillkomst. Pjäsbanken har finansierats av Konstsamfundet och Kulturfonden medan Labbets övriga verksamhet stöds bl.a. av Svenska Folkskolans Vänner. Verksamhetsledaren Anna Simbergberättar att projektet har förberetts länge, men finansieringen möjliggjorde att hon kunde utveckla utformningen i våras. Hon analyserar den nuvarande situationen för nyskriven dramatik i Svenskfinland:
– Konstnärliga ledare och regissörer på teatrarna har ofta skådespelarbakgrund, vilket gör att de med bibehållen skådespelaridentitet tenderar att läsa pjäser snarare med tanke på vad som ger ”bra roller” än tar ansvaret för att utveckla den finlandssvenska dramatiken. Det här gör att man hellre satsar på säkra, många gånger spelade pjäser än tar till sig nyskrivna utmaningar, annorlunda texter. På 90-talet kom motreaktionen mot den politiserade teatern och vi fick en lättsåld medströmsteater, som undviker att vara kontroversiell på något sätt och så har det fortsatt. Tendensen går hand i hand med att man använder mindre nyskrivet material.
– Labbet arbetar för att höja kvaliteten på dramatiken och se till att det skrivs nya pjäser, berättar Simberg. Målsättningen är att höja modet och lusten hos manusförfattarna, t.ex. via kursverksamhet. Allt samverkar till att nyskrivna texter skall komma över tröskeln och faktiskt bli spelade. Som det nu är får dramatikerna vänta oändligt länge på teatrarnas svar som oftast är negativa. Den här situationen arbetar Labbet hela tiden på att förbättra.
Pjäsbanken nås via Labbets hemsida www.labbet.fi.

Monika Holmström

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.