Efter två utmärkta novellsamlingar, Inlåst (2003) och Tvåsamhet (2005) debuterarJohanna Holmström (född 1981) som romanförfattare med Ur din längtan, där syskonskap, svek och hemlighetsmakeri är en del av tematiken, bekant från flertalet av hennes tidigare berättelser. I romanen behandlas därtill främlingskap och invandrartillvaro.
Johanna Holmström har skrivit en diger roman på närmare fyrahundra sidor. Redan tidigt i boken inför hon korta avsnitt om fina viner, avsnitt som verkar vara mera eller mindre tagna direkt ur lexikon, och berättelser om nordmännens färder till Nordamerika,Leif Erikssons och Bjarne Herjolfssons resor till Vinland.
Man blir lite förskräckt och undrar över hur många sådana avsnitt man ska tvingas läsa innan romanen är slut. De känns väldigt perifera, utom möjligen för fantaster inom vardera området, helt enkelt påklistrade. Lyckligtvis lämnar författaren dem någonstans efter de första hundra sidorna.

Ett finskt Vinland

Ur din längtan är i huvudsak en berättelse om de tre systrarna Lena, Mona och Alva som efter många år återses på sin nyligen avlidna fars vingård någonstans mitt inne i det finska Finland. Ingen av dem har bott i faderns Vinland, som han förvärvade på gamla dagar, efter att ha sålt sin herrgårdsliknande fastighet Lindalov, någonstans i södra Svenskfinland, flickornas barndomsmiljö.
Alva, som är den yngsta, är bokens huvudperson. Hon är adoptivdottern som dök upp i familjen när hon var nio år gammal. Hon blir den tidigt döda moderns ögonsten och den som tar hand om fadern under hans sista år. Det är också Alva, som sköter allt praktiskt kring begravningen och den enda av dem som bevistar den.
Faderns önskan är att de tre döttrarna tillsammans skall driva och sköta om Vinland, som han i sitt testamente förbjudit dem att sälja. Ekonomen Lena och socialarbetaren Mona är fast beslutna att ändå sälja gården, medan Alva, som är den som det ingenting blev av, lika beslutsamt vill uppfylla faderns vilja.
Johanna Holmström nystar skickligt upp sina huvudpersoners bakgrund. Hon avslöjar litet i taget och man vet ofta inte vad och på vem man ska tro. Systrarna verkar alla bära på hemligheter och traumatiska erfarenheter som de andra inte känner till. Det enda de har gemensamt är den hatiska avskyn för varandra.
Lena och Mona förenas dessutom av stark bitterhet inte bara mot Alva, utan också mot fadern, som oförväntat drog in den smutsiga, illaluktande och trotsiga lilla flickan i familjeidyllen. Som så ofta i högborgerliga miljöer verkar man inte ha kunnat tala med varandra om ömtåliga saker och relationer.
Trots att författaren avslöjar en del förblir systrarnas oresonligt avoga inställning till varandra obegriplig. Bara ibland verkar de nå samförstånd och något slags känsla av samhörighet.

Förfall och mystik

Vinland, halvt förfallet både ute och inne, bär också det på sina hemligheter, liksom platsen mitt i ingenstans, den mörka skogen, skogssjön och de få grannarna. En man står i timtal i skydd av kvällsmörkret och tittar upp mot det gula huset där systrarna bor. Någon har tagit det som sin uppgift att avliva traktens katter på löpande band.
Som från ingenstans dyker sedan den algeriske flyktingen Adam upp. Han ställer upp som allt i allo, som reparatör och trädgårdsmästare mot att få mat och tak över huvudet. Han fungerar som en katalysator mellan systrarna, som alla dras till honom, till en början. Men också han bär, naturligtvis, på sina hemligheter.
Lena är mitt uppe i en äktenskapskris och dras med alkoholproblem. Mona är fet och ensam, utbränd och led vid sina klienter som hon nagelfar med rasistiska förtecken. Hon har sagt upp sitt arbete. Alva har ett brokigt förflutet, där många, korta kärleksförhållanden ingår.
Ur din längtan är en suggestiv roman, som man inte vill släppa. Johanna Holmström beskriver sina personer med en ovanlig intensitet, sinnlighet och skarp psykologisk blick. Hon behärskar konsten att portionera ut sin fiktiva värld så man fastnar i den, hon berättar varken för mycket eller för litet.
Också miljön blir levande, liksom Adams algeriska bakgrund och flyktingens svårigheter i vårt kalla land.
Som sig bör i goda romaner och berättelser lämnar hon slutet öppet för läsaren att fundera över. Hon ger ingen facit, utan lämnar läsaren med en stark önskan om att få veta mera, få svar på frågan hur det gick sedan. Så lever romanen vidare i en.


Johanna Holmström: Ur din längtan, Söderströms 2007

Mary-Ann Bäcksbacka

Lämna en kommentar