Nu finns Le Monde Diplomatique på svenska, men initiativet kommer från Finland.
Tidskriften Le Monde Diplomatique trycktes för första gången 1954 och var då en bilaga till den franska dagstidningen Le Monde. Målgruppen var från början diplomatkretsar men har breddats till en internationellt intresserad och engagerad grupp läsare som inte sällan har en kritisk inställning till utvecklingen i världen. Tidskriftens mål är att bevaka det som sker i andra mediers döda vinkel.
Den franska originalupplagan trycks i omkring 350 000 exemplar, men i dag utkommer tidskriften på flera olika språk i ett tjugotal länder och beräknas ha nästan en och en halv miljon läsare världen över. Utgåvorna anpassas till de länder där de distribueras, så att materialet är så aktuellt och relevant som möjligt för alla läsare.
Le Monde Diplomatique är inte partipolitisk men kan sägas vara allmänt kritisk och ha tyngdpunkten något till vänster. Nyliberalismen har granskats ingående under de senaste åren.
I början av 2000-talet gjorde förlaget ETC och Ny Tid ett försök med en svensk utgåva av Le Monde Diplomatique, men efter en tid tvingades de ge upp. Sedan några år finns en finsk utgåva som ges ut av förlaget Into, som har nära kopplingar till tidskriften Voima, och det var här idén till ett nytt försök med en svenskspråkig version föddes.
Finländskt initiativ
– Ja, det var faktiskt vi i Finland som tog initiativet och frågade Ordfront i Sverige om de var intresserade av ett samarbete, säger finlandssvenskarna Arvi Särkelä och Otto Bruun, som är redaktörer för den svenska upplagan.
Särkelä och Bruun är 24 respektive 23 år gamla, men har redan varit verksamma inom medievärlden under en längre tid. Arvi Särkelä, som är kandidat i sociologi, har arbetat som journalist vid Radio Extrem, en svenskspråkig radiokanal i Finland. Under hösten kommer han att bege sig till Frankfurt för magisterstudier i politisk teori. Om det går som han vill kommer han att finnas kvar i den akademiska världen i framtiden.
Den andre redaktören, Otto Bruun, arbetar vid sidan av sina studier i nationalekonomi för den finska tidskriften Voima och finska Le Monde Diplomatique. Dessutom är han aktiv i Attac och andra politiska organisationer.
Ledningen för Le Monde Diplomatiques centralredaktion i Frankrike är mycket positiv till att deras koncept sprids över världen och därför betalar utgivare i andra länder den första tiden endast en symbolisk summa för att få använda namnet.
Den svenskspråkiga versionen av tidskriften kommer som sagt att ges ut i samarbete mellan det finländska förlaget Into och svenska Ordfront. Att initiativet till en svensk upplaga av Le Monde Diplomatique kommer från Finland finner de båda redaktörerna inte vara ett dugg märkligt.
– Svenska är ju också ett finländskt språk, konstaterar de bestämt.
Ändå kommer den svenska upplagan att göras i två olika versioner; en för Sverige och en för Finland. Finlandssvenskar och andra svenskkunniga i Finland, som förhoppningsvis ska börja läsa svenska Le Monde Diplomatique, läser i dag ofta den finska versionen, och det är viktigt att det inte är samma artiklar på båda språken. Men den version som ges ut i Sverige får gärna dela material med sin finska systertidskrift.
Tidigare gjordes försök med en nordisk utgåva men framgångarna i Sverige uteblev.
– Svenskarna är för lata, de orkar inte läsa texter på danska och norska. Norden funkar inte i Sverige. Den nordiska utgåvan gjordes om till att bara ges ut på norska och i Norge har det gått väldigt bra.
Konkurrensen från andra liknande tidskrifter är hårdare i Sverige än i de andra nordiska länderna. Bruun och Särkelä är medvetna om att det kan bli tufft, men de tror stenhårt på att den svenska upplagan kommer att bli en framgång.
– Tidskriften ska vara ett globalt forum. I det första numret har vi artiklar om de mest aktuella internationella händelserna just nu: Georgien, Zimbabwe och Cypern. Det är inte många tidskrifter som har resurser till en så bred och djupgående bevakning. Men det har Le Monde Diplomatique tack vare det nätverk av utgivare och journalister som finns runt om i världen. Många goda skribenter söker sig till oss eftersom tidskriften har så gott rykte. De har i många fall befunnit sig på den aktuella platsen under en längre tid och själva utsatt sig för fara. Reportagen är inga skrivbordsjobb, men även akademiker kan medverka med mer analytiska texter av mycket hög kvalitet.
Alltför aktuell?
Materialet i tidskriften ska vara engagerande men inte militant. Artiklarna ska vara tidlösa men samtidigt rykande aktuella. Ibland kan de till och med vara alltför aktuella, menar Bruun.
– Ofta skriver Le Monde Diplomatique om något långt innan frågan tas upp av andra medier. När frågan sedan behandlas av alla, koncentrerar vi oss på andra saker. Då kan en del få för sig att vi följer en fråga dåligt fast det i själva verket var vi som skrev om den först.
Materialet i tidskriften är inte bara översatt från franska utan redaktörerna kan välja artiklar från alla utgåvor av Le Monde Diplomatique. Dessutom är det viktigt med material som har skrivits direkt på svenska. Detta ger också en möjlighet att sprida svenska artiklar, eftersom redaktörer i andra länder kan få upp ögonen för dem och översätta dem till sina egna språk.
Hittills har en finsk artikel översatts för publicering i utländska upplagor av tidskriften. Vid många av Le Monde Diplomatiques redaktioner i Europa finns en förhoppning om att den svenska utgåvan ska leda till att det kommer in kritiskt granskande artiklar om välfärdsstatens tillstånd i Norden i dag.
– I årtionden har den svenska välfärdsstaten stått modell i Europa. Men hur mår den i dag? Över huvud taget är svenskarna inte alltid så bra på att placera Sverige i världen. Man kritiserar gärna andra men glömmer de problem som finns på nära håll. Sverige har haft en ganska konformistisk enhetskultur. Som exempel kan man ta minoritetspolitiken. Le Monde Diplomatiques linje skulle kanske inte vara att välja Finlands eller Sveriges väg, utan problematisera båda; och en sådan vitamininjektion behöver vi garanterat i utrikesrapporteringen i båda länderna.
Men beror den Sverigefinska minoritetens jämförelsevis lilla medieutrymme verkligen bara på konformistiska svenska myndigheter och är det meningsfullt att jämföra integrationen av invandrare i våra länder då antalet utlandsfödda i Finland ännu är marginellt jämfört med Sverige? Det och mycket annat skulle kunna diskuteras i de kommande utgåvorna av Le Monde Diplomatique på svenska, som mer liknar en bok än en tidskrift.
– Den svenska utgåvan kommer också att tryckas i pocketformat precis som den finska. Det är också en finsk idé faktiskt. De blir fina att spara i bokhyllan. Det blir lite som Kalle Ankas Pocket för engagerade vuxna, säger Särkelä och Bruun.
Kristoffer Lieng
