– Med tanke på att Norden är gayvänligt på så många andra områden är det nästan lite märkligt att all reklam är så heteroinriktad, säger Tobias Holfelt, som lär nordiska reseföretag gayvänligt tänkande.

IGLTA, International Gay and Lesbian Travel Association, startades för 25 år sedan i USA. Organisationen försöker hjälpa företag inom resebranschen att rikta sig till homosexuella – framförallt när det gäller marknadsföringen av resor – och samarbetar bland annat med flygbolag, biluthyrningsfirmor och hotellkedjor. Det finns nitton ambassadörer utspridda över hela världen som representanter för organisationen. Tobias Holfelt är nybliven IGLTA-ambassadör för Norden.

Inledningsvis ska Holfeldt arbeta med att bredda medlemsbasen i de nordiska länderna. I detta ingår då att marknadsföra Norden för HBT-turister genom IGLTA:s nätverk över hela världen. Mer än 1 300 företag är med i IGLTA globalt och över 200 av dessa är resebyråer.

Jag möter Tobias Holfelt över en kaffe vid Värnhemstorget i ett soligt Malmö. Han är nyligen hemkommen från Stockholm, där han har värvat nya medlemmar och han arbetar nu med att bearbeta den danska marknaden. Snart vill han även komma till Finland.

– Den finländska marknaden känns verkligen som en marknad för IGLTA. De homosexuellas villkor i Finland verkar att ha kommit i fokus nu sedan skandalen med chefredaktören Johanna Korhonen som fick avgå, innan hon tillträtt, för att hon är lesbisk. I ett läge när en sådan nyhet sprids över världen får det säkert negativa konsekvenser för varumärket Finland i gayvärlden. Då behövs IGLTA:s gayvänlighetsmärkning mer än någonsin för att ingen skugga ska falla över gaypositiva företag och organisationer.

Rika, barnlösa, äventyrslystna

För att bli medlem krävs i sig inte mer än att betala medlemsavgiften. Det känns lite kravlöst, som en miljömärkning utan miljökrav. Men Holfeldt menar att IGLTA:s märkning är ett aktivt steg som ett företag kan ta för att visa att man tar de homosexuella på allvar.

Anledningen till att företag och organisationer har börjat få upp ögonen för de homosexuella beror oftast inte på ökad politisk medvetenhet eller ökad medkänsla med utsatta grupper. Nej, svaret är det gamla vanliga; det finns pengar att tjäna. Stora pengar.

Undersökningar visar att bara den amerikanska gaymarknaden har en samlad köpkraft på över 60 miljarder dollar. Om man räknar med att 10 procent av en given befolkning är HBT, alltså homo-, bisexuella eller transpersoner, skulle deras antal uppgå till cirka två miljoner i de nordiska länderna. Homosexuella är en köpstark grupp. Främst beror det på att de fortfarande har barn i mindre utsträckning än heterosexuella. För resebranschen är de en viktig grupp eftersom de reser mer än andra.

– HBT-personer i andra länder är ofta vana vid en sämre behandling än sina gelikar i Norden. De är rädda att råka illa ut och väljer därför helst att använda reseföretag som har vår gayvänlighetsmärkning. Vi har ju kommit ganska långt i Norden vad gäller lagstiftning mot diskriminering och stärkande av de homosexuellas rättigheter. Men det hjälper ju inte om ingen vet om det, och det är här jag kommer in som IGLTA:s Nordenrepresentant. Ju fler medlemmar vi blir i Norden desto lättare blir det att marknadsföra oss på utländska marknader. Vi blir starkare och kan profilera oss bättre.

En spretig grupp

Holfelt är överraskad över att det är så många som inte har någon klar marknadsplan för HBT-personer, vilket man länge haft i t.ex. Storbritannien och USA. En del företagare säger sig rikta sig till alla, men riktar man sig till alla riktar man sig inte till någon, menar han.

– Då är man helt enkelt inte så bra på reklam och marknadsföring. Reklam riktar sig alltid till någon. Om man vill att homosexuella ska lägga ut en massa pengar på en dyr resa bör man tänka på sin reklam. Det gäller i synnerhet bildmaterialet. Det går inte att visa mamma-pappa-barn på en sandstrand, för då vänder man sig till heteronormativa barnfamiljer och exkluderar andra. Det går ju inte heller att marknadsföra en pensionärsresa med bilder på ungdomar på Ibiza. Man kan till exempel använda en bild på två glada män på semester – de behöver ju inte vara i sängen. Jag tycker ofta att det blir en konstig sexfixering när man talar om homosexuella. Man måste ha ett mer varierat utbud av bilder som visar på mer vidsynthet i förhållande till de målgrupper man vänder sig till.

Det är dock viktigt att påpeka att gayturister inte är någon enhetlig grupp. Gayturism är en året-runt-företeelse som innefattar all slags turism.

– Det är lite av en fördom att homosexuella bara åker tilll storstäder. Man åker naturligtvis till nattklubbar i Amsterdam, Barcelona och London, som man alltid har gjort, men vi kan lika gärna åka på fiske- eller kulturresor. En fördom vi homosexuella kanske har om heteropar är att de tycker att det är så trevligt på Kreta för dit har de åkt de senaste tjugo åren. Vi är kanske lite mer äventyrslystna av oss och ligger nog i framkant när det gäller att upptäcka nya resemål. Men man kan egentligen inte säga något generellt om oss som turister, eftersom vi är en väldigt spretig grupp med olika intressen och smak. Vi kan jämföras med pensionärerna, som också är ett tvärsnitt av befolkningen.

Att resa – en livsstil

Tobias Holfelt är en man med ett brokigt förflutet. Han har prövat på nästan alla kurser vid Lunds universitet. Hans studier avslutades med en kandidatexamen i historia. Holfelt har även arbetat med turism i Manilla och försörjt sig på aktiehandel från sin dator någonstans i världen. Men han tyckte att det blev för ensamt och tråkigt, och dessutom fullständigt oviktigt.

Nu har han slagit sig ner i Lund med pojkvännen Philip. Tobias Holfelt har under många år varit aktiv inom gayrörelsen på olika sätt, och när möjligheten att få arbeta för IGLTA dök upp tvekade han inte. Han är glad över att han i detta arbete kan förena sitt intresse för att öka medvetenheten om de homosexuellas villkor och samtidigt ha en stark anknytning till resebranschen.

Resande är något som ligger Tobias Holfelt mycket varmt om hjärtat. Han har besökt de flesta av världens länder – inte bara en gång – och verkar ständigt vara på resande fot. Jul i Lesotho, nyår i Mexiko, påsk i Kanada, hösttur till Vietnam o.s.v. För Holfelt är resandet ett verkligt måste och en självklar del av hans livsstil. Genom sitt myckna resande har han skaffat sig ovärderliga erfarenheter inte minst om hur det är att vara turist och gay och bemötandet i olika länder.

– Homosexuella är kanske särskilt uppmärksamma på tisslande, tasslande, blickar och kommentarer. Hur man behandlas beror helt på var i världen man är. Ibland har man ju hjälp av att det är lite av ett gay-yrke att jobba på hotell, men det kan man ju inte räkna med. Det gäller att personalen oavsett sina sexuella preferenser vågar bemöta homosexuella som vem som helst utan att göra en grej av det. Exempelvis bör inte personalen anta att man vill ha skilda hotellrum bara för att man är två män, istället kan de till och med fråga om man önskar dubbelsäng. Dessutom finns det ju många heterosexuella par som vill ha skilda sovrum. Alltså helt enkelt behandla alla lika och neutralt. Generellt borde man neutralisera begreppen, inte ha förutfattade meningar om sina kunder och inte ta för givet att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt.

HBT är en i Sverige vedertagen förkortning för homo-, bisexuella och transpersoner. Begränsningen med HBT ifrågasattes efter ett tag av gayrörelsen, varför vissa i rörelsen 2006 lanserade en variant med ett Q som i queer på slutet. Queer står här för andra som bryter mot heteronormativiteten, men som inte definierar sig som homo-, bisexuell eller transperson. HBTQ rymmer då bl.a. asexuella, polysexuella och personer som är osäkra eller inte vill/kan definiera sin läggning.

Kristoffer Lieng

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.