Varför Strömfors och Gäddbergsö? Kommunen i Strömfors (d.v.s. några få kommunpolitiker) är välkomnande:
– Vi har mark till förfogande och de tekniska grundförutsättningarna, strålsäkerhetscentralen har bedömt platsen som säker för etablering av kärnkraftverk, förklarar sambandschef Patrik Hellman.
Strålsäkerhetscentralen har godkänt platsen och bär alltså ansvaret. Att platsen bedömts som säker till och med för slutförvar av kärnavfall strider skarpt mot ny geologisk forskning. Naturens eget bevismaterial, en stora istidsspricka, ligger på ca 10 kilometers avstånd. Flyttblock, förkastningslinjer och bergsformationer i Lovisa och Strömfors skärgård, visar att området inte alls varit lågseismiskt som Fennvoimas miljökonsekvensbedömning påstår.
Fennovoima medger villigt att kylvattnet är kärnkraftens värsta biverkning. 50–100 kubikmeter vatten per sekund sugs in för att spolas ut i havet 10-12 grader varmare och förorenat av radioaktiva ämnen som tritium. Biosider, tvättmedel, klor och kemiska gifter sköljs också ut i havet. Verkan är ödeläggande. Varje år blir det förstörda området större. Redan på 70-talet kände kärnfysikerna till att det är ohållbart att använda havsvatten som kylvatten.
Kyltorn minskar belastningen på havet men är dyra att bygga och de syns. Molnet av vattenånga från ett 150 meter högt massivt torn kan sträcka sig till en kilometers höjd en kall vinterdag. Om det ser fult ut finns risken att folk protesterar.
Fjärrvärme till Helsingfors minskar värmeutsläppen i havet, men är varken ekonomiskt, ekologiskt eller hälsosamt. För att det skall fungera behövs baskraft, troligtvis den kolkraft som redan finns. Hur går det då med kraven på minskade koldioxidutsläpp?
– Det är Helsingfors stads problem, tycker Fennovoima.
Varje år släpper Finland ut 40 miljarder KWh (kilowatt-timme) värme-energi i Östersjön, Sverige 130 miljarder KWh. Den termiska nedsmutsningen från ett kärnkraftverk, uppvärmningen av vatten och luft, bidrar till klimatförändringen. Enligt den svenska forskaren Bo Nordell har uppvärmningen accelererat sedan 60-talet just p.g.a. av kärnkraft.
– Det är inte vår sak, försvarar sig Fennovoima, vi gör inte politik.
Ansvaret ligger följaktligen hos regeringen och politikerna.
Trots att Fortum, TVO och Posiva uttryckligen sagt nej, anser Fennovoima att det är i Onkalo i Olkiluoto avfallet slutgiltigt kommer att begravas. Berggrund som inte motsvarar uppställda krav och en slutförvarsmetod som inte godkänts bekymrar inte – regeringen och riksdagen ansvarar.
Säkerhetschef Kai Salminen intygar att det är lika säkert att bo granne med ett kärnkraftverk som någon annanstans i Finland, men den tyska s.k. Kikk-studien visar utom allt tvivel att risken för barn under fem år att drabbas av leukemi ökar ju närmare ett kärnkraftverk de bor.
Uranuppköparen måste vara ansvarskännande. Det är alla länders skyldighet att följa uppställda regler, säger Hellman optimistiskt. Men certifikat rentvår inte urangruvdriften.
Det vet naturfolk från hela världen som i veckan samlades i Washington DC för att kräva stopp på den kriminella verksamheten. För dem är det en fråga om mänskliga rättigheter.
Angela Oker-Blom
