Roofers klättrar upp på tak för att se livet från nya vinklar. Jag träffar takklättrarna Sasha och Polina på ett tak i S:t Peterburg för att prata om ryskt studentliv, kultur, fördomar – och förstås om varför roofing är så populärt i Ryssland.


Jag har stämt träff med halvfinländaren Sasha vid metrostationen vid Nevskij prospekt en solig dag i S:t Petersburg. Hon har tagit med sin vän Polina. Sasha och Polina är två av ungefär 50 000 roofers i S:t Petersburg. De klättrar upp på tak för att se staden och livet på ett nytt sätt. Sasha har sysslat med roofing i över tre år, likaså Polina. S:t Petersburg är en av få städer där bostadshus ännu har olåsta ytterdörrar och vindar. Det är en av orsakerna till att roofing är så populärt just här.

De ska ta mig till stadens bästa tak, med perfekt utsikt över Isakskatedralen säger de. Efter att vi lyckats få upp grinden till innergården och gått genom ytterdörren som står på vid gavel, kommer vi inte längre. Vindsdörren har ett nytt lås på sig.

Det har nyss blivit olagligt att röra sig uppe på taken i S:t Petersburg. Många har fallit ner och husens invånare klagar allt mera på högljudda takbesökare. Allt fler ringer polisen.

– Under det här senaste året har flera dörrar låsts. Det blir allt svårare att hitta öppna tak som är tillräckligt höga, säger Sasha. Det är jättesynd att det har blivit olagligt att vara på taken. Jag har aldrig hört om att poliser skulle ha kommit, men vi är nog försiktigare än tidigare. På grund av andra som bara vill härja, lider vi roofers. Vi vill ju inte orsaka problem.

Det finns ingen allmän lista på bra tak, utan varje roofer har sina egna favoriter som de inte gärna delar med sig av. Efter många telefonsamtal hittar vi ändå ett tak som är öppet. Vi slinker in genom ytterdörren. En trång hiss för oss upp till nionde våningen. En liten lampa i hisstaket blinkar hetskt samtidigt som hissen stiger skakande. Vinden till huset är olåst och ett fönster ut till taket står på vid gavel. Huset är inte högt, men det får duga. Taket är brant. Plåten smäller under fötterna och vi försöker vara så tysta som möjligt. Vi sätter oss uppe på takspetsen.

Utsikten över S:t Petersburgs tak är spännande. Rostiga takplåtar, tv-antenner och fallfärdiga skorstenar sticker upp så långt ögat kan nå. Byggkranar syns åt varje håll. Trots husens flagnande målarfärg och slitna fasader, kan man se det ståtliga S:t Petersburg som en gång funnits.

En romantisk subkultur

Sasha förklarar att roofers inte vill orsaka problem. Det är en romantisk livsstil, som inte har något med vandalism att göra. En kväll på taket ger tid att tänka över sitt liv, sina bekymmer och utmaningar.

– Då jag känner mig nere brukar jag gå upp på taken. Det ger mig tid att tänka i lugn och ro, säger Sasha. En solnedgång över S:t Peterburgs tak är något alldeles speciellt. För det mesta går vi upp på taken i mindre grupper. Vi är sällan fler än två, tre personer.

Sasha började med att klättra upp på sitt eget tak då hon bara var ett barn. Nu letar hon efter nya tak dagligen. Varken Sasha eller Polina har hört om roofers någon annanstans förutom i Moskva, där kulturen är lika stor som i S:t Petersburg.

– Taken i Helsingfors är för låga, säger Sasha. Dessutom är alla dörrar låsta, det är omöjligt att komma upp på ett tak. Jag har inte hört att roofers skulle finnas någon annanstans än i S:t Petersburg och Moskva.

Stalkers

Sasha berättar om motsatsen till roofers, stalkers, som det också finns många av i S:t Petersburg. De går ner till stadens djupa metrotunnlar, går längs rälsen och sportar med att hinna av rälsen innan tåget kommer.

– De är galna! De är inte lika många som vi, men det är populärt. Stalkers letar efter adrenalinkicken, medan vi letar efter lugnet.

I S:t Petersburg finns 400 000 studerande. Sasha studerar kommunikation, Polina design. Staden bjuder på mycket för unga studerande. Längs gatorna finns otaliga caféer och gallerier. Musikscenen lever och det finns många spelningsställen för banden.

Medan den äldre ryska generationen sägs bära en stolthet över att prata samma språk som Rysslands klassiska författare, som till exempel Tolstoj och Dostojevskij, är unga i S:t Peterburg mera intresserade av moderna verk.

– Modern konst lockar studenter mera än den gamla. Vi vill hellre se unga konstnärer. Just nu har det kommit en våg av unga, väldigt agg­ressiva poeter i S:t Petersburg. De skriver om Rysslands korrumperade politik och samhälle. De gamla, stora författarna intresserar nog inte unga lika mycket som de äldre.

Sasha och Polina reser mycket till övriga Europa. Unga i Ryssland blickar allt mera västerut – kanske på grund av att rötterna till den ryska kulturen inte går lika djupt som förr. Alla studerande måste läsa engelskakurser på universitetet. Något som märks på gatan – det är nästan omöjligt att få hjälp på engelska av de äldre.

Ryska fördomar,finska fördomar

På taket medan solen går ner frågar jag vad ryssar tänker om finländare.

– Finländare har ett dåligt rykte om sig här. De super mycket. Finska utbytesstuderande vid vårt universitet är fulla jämnt. Likadant med ryska vänner som studerat i Finland – de bara dricker och studerar inte. Gatorna i Helsingfors är fulla med flaskor och krossat glas.

Och visst har de en poäng. Gatorna i S:t Petersburg är överraskande rena. Inget glassplitter, inga tomma flaskor. På gatorna går många med en ölburk i handen, men det sker lugnt. Den unga mannen i kostym kan ta en öl på vägen hem från jobbet. Burkarna slängs inte på gatan, inte heller tobaksfimpar.

Trots att flickorna jag sitter med verkar liberala, märker jag ändå klara fördomar särskilt mot kaukasier. Flickorna säger båda att de är rädda för att stöta på kaukasier på kvällen och att de kommer till Ryssland och stjäl jobb. Samtidigt avråder min turistguide asiater och kaukasier från att röra sig sent på natten i S:t Petersburg.

– Jag ser nog på gatorna vem som ryss, europé eller kaukasier, påstår Sasha. Också i Finland vet jag direkt då jag ser en ryss. Jag tror inte det är farligt för finländare på S:t Petersburgs gator. Polisen stannar oftare araber och kaukasier än européer.

Polina tror att ryssar är illa omtyckta i Europa. Det är en känsla hon har fått då hon har rest. Hennes åsikt är att det beror på hur ryssar framställs i västerländska medier. Ryska krig eller provokativ politik är det som skapar rubriker. Få positiva bilder av Ryssland lyfts fram, något som jag delvis kan hålla med om.

Julius von Wright

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.