Nu brakar det lös: nästan trettio författare från Finland ska prata, debattera och mingla med nästan sextio andra författare, journalister, politiker, akademiledamöter, musiker och kulturarbetare från Sverige och några från Finland. Allt detta i nästan 100 programpunkter under fem dagar på bokmässan i Göteborg. Och allt ska klaffa exakt, tidtabeller har justerats och dubbelkollats, resor och hotell har fixats, alla har förhoppningsvis fått rätt information om var de ska befinna sig när och vad de förväntas göra när de väl infinner sig på rätt plats, vattenkammade och rentvättade bakom öronen.

Bokmässan är en upplevelsemarknad på gott och ont. Det beror egentligen på hurudan inställning man har från början. Många författare tycker antagligen att det är rätt kul att uppträda på mässan, medan andra tycker att mässan är en exploaterande köttmarknad. Någon kanske behöver ta till valium för att alls klara av situationen på scenen. Och någon blir väldigt sårad om hon inte alls inbjuds till mässan. Ingen lätt plätt för en bokmässproducent alltså. Som programproducent får man nämligen användning för alla sina talanger som idékläckare, terapeut, kaffekokare, städerska, chaufför, partylejon, ekonom, coach, domptör, katastrofutredare och diktator.

Att finländska författare är med i så många programpunkter i år har sin förklaring i att Bok & Bibliotek valt att ha Märkesåret 1809 som ett tema. Men vad betyder Märkesåret egentligen i praktiken? I Sverige kan det betyda vad som helst så länge det har en eller annan anknytning till Finland, allt från säcklöpningslandskamp till kungligt besök. Hos oss betyder Märkesåret att Finland uppstod ur intet 1809 och äntligen fick en egen identitet, och det har alltså inte mycket med Sverige att göra. Förvirringen är stor.

I Sverige ser det ut som om intresset för finländsk kultur skulle

ha ett litet uppsving genom Märkesåret. En lite större nyfikenhet på oss bortom Bottenviken kan man skönja, åtminstone om man bläddrar i bokmässans programkataloger. Där hittar man diskussioner om nationell terrorism, om hur makt skapas och hur den hanteras, om Stockholm och Helsingfors och deras roll som arenor i litteraturen, ell-er om möten mellan två Moskvakorrespondenter, en från Sverige och en från Finland. Vid sidan av alla finländska programproducenter har elbolaget och webbokhandeln Kraft & Kultur valt att satsa hela sitt fredagsprogram på Finland. Och de har en hel mässhall till sitt förfogande. Heja Finland!

I princip kan man säkert vara överens om att Märkesårssatsningen på mässan är en bra sak för finländsk litteratur, men hur blir det nästa år? Är Finlands litteratur yesterdays news då? Det återstår att se. Bäst att

frossa i det Märkesåret för med sig, med risk för att man drabbas av Märkesårstyfus, blir helt blå-gul i ansiktet och måste akut antas till en intensivkurs i nynorsk.

Agneta Rahikainen

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.