843
Literary perspectives – The re-transnationalization of literary criticism heter det första numret av tidskriftsnätverket och nättidskriften Eurozines nya tryckta publikationsserie Eurozine:imprint.
Det här numret introducerar Eurozines nya essäserie, som ska hjälpa läsare att hitta över språkgränserna i det litterära Europa. Essäerna ska presentera översikter av ny europeisk litteratur och nya texter i serien utlovas varannan månad framöver.I sitt förord till ”Literary perspectives” skriver Eurozines chefredaktör Carl Henrik Fredriksson om motivationen bakom serierien:
”Litteraturkritik i den snävare europeiska betydelsen – syftande på texter som diskuterar och kritiserar nyligen publicerade böcker – är idag en mycket nationell affär. Nästan alla böcker som recenseras i dagstidningar, veckotidningar eller tidskrifter har utkommit i samma land där recensionen utkommer.” Den beklagliga konsekvensen är att få människor utanför länderna kommer i kontakt med böckerna, med undantag för de få titlar som omsider översätts. I stället överhopas vi av den engelskspråkiga litteraturen, som också är den mest översatta till de flesta europeiska språk. Det slående exempel som Fredriksson nämner är att 75 procent av alla översättningar till svenska 2008 var från engelskan.
I stället för denna enkelriktning efterlyser han en ny korspollinering av litteraturerna i Europa.
Man kan förstås tillägga att sådana kritiska översikter också har en viktig nationell eller inomspråklig funktion. I en tid då tidningar och tidskrifter främst satsar på recensioner av enskilda inhemska titlar får man vara glad över texter som försöker säga något övergripande. Vi behöver knappast en kanon, men nog medläsare som hjälper oss att hitta, som erbjuder helheter som på en gång kan öppna flera dörrar för nya läsare.
Ämnet är i princip outtömligt eftersom varje kritiker med nödvändighet gör ett annorlunda urval än sina kolleger, av andra orsaker och med annorlunda kritiska betoningar, medan tiden går och nya böcker kommer ut.
I den aktuella publikationen presenteras bland annat svensk litteratur av Jonas Thente, slovensk av Alesˇ Steger och österrikisk av Daniela Strigl. Artiklarna är på engelska, så de språkhinder man kanske stöter på när man väl ska ta itu med böckerna undviker man i det här skedet. Trots att den tryckta publikationen är en ganska tunn liten tidskrift känns mängden av information den erbjuder överväldigande.
Förvisso blir livet enklare om man bara behöver hålla sig ajour med de viktigaste svenska och finska titlarna, och några engelska. Men öppnar man dörrarna för ett europeiskt perspektiv får man helt enkelt ge avkall på alla anspråk på full koll. Överblickar av detta slag handlar inte om att berätta för oss vad vi borde bemästra, utan visa på den rikedom som finns där, om och när vi vill befatta oss med den. Som Fredriksson betonar, gläntas här samtidigt på dörrar till olika kritiska traditioner, olika sätt att skriva om och pröva nyutkommen litteratur.
”Litteraturkritik i den snävare europeiska betydelsen – syftande på texter som diskuterar och kritiserar nyligen publicerade böcker – är idag en mycket nationell affär. Nästan alla böcker som recenseras i dagstidningar, veckotidningar eller tidskrifter har utkommit i samma land där recensionen utkommer.” Den beklagliga konsekvensen är att få människor utanför länderna kommer i kontakt med böckerna, med undantag för de få titlar som omsider översätts. I stället överhopas vi av den engelskspråkiga litteraturen, som också är den mest översatta till de flesta europeiska språk. Det slående exempel som Fredriksson nämner är att 75 procent av alla översättningar till svenska 2008 var från engelskan.
I stället för denna enkelriktning efterlyser han en ny korspollinering av litteraturerna i Europa.
Man kan förstås tillägga att sådana kritiska översikter också har en viktig nationell eller inomspråklig funktion. I en tid då tidningar och tidskrifter främst satsar på recensioner av enskilda inhemska titlar får man vara glad över texter som försöker säga något övergripande. Vi behöver knappast en kanon, men nog medläsare som hjälper oss att hitta, som erbjuder helheter som på en gång kan öppna flera dörrar för nya läsare.
Ämnet är i princip outtömligt eftersom varje kritiker med nödvändighet gör ett annorlunda urval än sina kolleger, av andra orsaker och med annorlunda kritiska betoningar, medan tiden går och nya böcker kommer ut.
I den aktuella publikationen presenteras bland annat svensk litteratur av Jonas Thente, slovensk av Alesˇ Steger och österrikisk av Daniela Strigl. Artiklarna är på engelska, så de språkhinder man kanske stöter på när man väl ska ta itu med böckerna undviker man i det här skedet. Trots att den tryckta publikationen är en ganska tunn liten tidskrift känns mängden av information den erbjuder överväldigande.
Förvisso blir livet enklare om man bara behöver hålla sig ajour med de viktigaste svenska och finska titlarna, och några engelska. Men öppnar man dörrarna för ett europeiskt perspektiv får man helt enkelt ge avkall på alla anspråk på full koll. Överblickar av detta slag handlar inte om att berätta för oss vad vi borde bemästra, utan visa på den rikedom som finns där, om och när vi vill befatta oss med den. Som Fredriksson betonar, gläntas här samtidigt på dörrar till olika kritiska traditioner, olika sätt att skriva om och pröva nyutkommen litteratur.
Nora Hämäläinen
