Marcus Prest jobbar sedan årsskiftet med att lansera Ikaros som självständig tidskrift.

Vetenskapstidskriften Ikaros som sedan 2004 utkommit som bilaga till Ny Tid ska från och med i år utkomma självständigt, i ett mera tidskriftsmässigt format. En tråkig nyhet för de Ny Tid-läsare som vant sig vid att få Ikaros på köpet fyra gånger om året, men samtidigt en glad nyhet för vetenskapsdebatten på svenska i Finland. En viktig orsak till beslutet var nämligen Undervisningsministeriets tidskriftspris på 10 000 euro som Ikaros vann 2009, och som gav ett litet startkapital för reformen.

I samband med reformen fick Ikaros också från årsskiftet en ny chefredaktör då redaktörsparet Sara Othman och Barbro Nordling avgick. Jag träffar den nya chefredaktören Marcus Prest i Åbo, på Restaurang Skolan där Ikaros utgivare FBF också ordnar sina Filosoficaféer.

Prest är hemma från Karleby, 31 år gammal och har studerat filosofi i Åbo sedan 2001. De senaste fem åren har han försörjt sig som frilansjournalist. I arbetet med Ikaros engagerades han på sommaren 2009.

– Det är roligt att göra en tidning från grunden, särskilt när det nu finns resurser. Åtminstone i år har vi råd med det nya formatet.

Ikaros uppdrag är att ta itu med aktuella fenomen som berör den diskussion som förs om vetenskapen i samhället.

– I tidningsnotiser om vetenskap finns det ofta enorma antaganden. Vi tar ett steg tillbaka och tittar på vad som egentligen blev sagt. Är det vettigt? Är det begripligt?

Tidskriften har tagits väl emot bland akademiker, men enligt Prest är målet att nå ut till en bred publik som är intresserad av sin omvärld.

– Frågor som verkar tekniska är ofta vid närmare granskning inte tekniska. Man ska inte behöva vara specialist för att kunna läsa artiklar om de här ämnena.

Eftersom vetenskaperna har en så oerhört stor betydelse i dagens samhälle är det viktigt att debatten om deras roll och antaganden inte överlåts åt experter.

– Vetenskapen är vår tids teologi; vi tror att frälsningen finns i vetenskapen. Anspråken omkring vetenskapen bidrar till en verklighetsuppfattning som är skenbart förnuftig, rationell, klarsynt, men bygger ofta på antaganden som inte håller för en närmare granskning. Vetenskapen svarar till exempel inte på existentiella frågor.

Men det här är, betonar Prest, inte en brist hos vetenskapen. Forskarna själva har sällan överdimensionerade anspråk – det är människor kring vetenskaperna som har det.

Dags för förnyelse

Innehållsmässigt kommer den nya Ikaros inte att avvika stort från den gamla: debatten om vetenskapen och världen fortsätter. Dock i ett lite digrare paket: det nya formatet rymmer ungefär en tredjedel mera än det gamla.

– Ikaros skulle inte ha fått den synlighet som den fått utan Ny Tid, betonar Prest. Men nu är det dags att gå vidare.

Artiklarna är inte så tidsbundna och kommer att bevaras bättre i ett mera tidskriftsmässigt format, tror Prest. Dessutom är det roligt att få göra en snyggare tidskrift.

Det svåraste med reformen blir att upplagan minskar och Prest räknar med att få jobba hela detta år med att skaffa prenumeranter. Tidskriften finansieras nu med medel från Undervisningsministeriet, Kulturfonden och Konstsamfundet och Oskar Öflunds stiftelse bland andra, men ambitionen är att en större del av kostnaderna i framtiden ska täckas med prenumerationsavgifter.

– Trots att artiklarna är relativt tidlösa ska de handla om den värld vi lever i, säger Prest.

En viktig del av hans uppdrag, som han själv ser det, är att se till att tidskriften inte blir alltför akademisk. Den ska vara tillgänglig för alla som är intresserade av dessa frågor. Att väcka debatt är också en prioritet.

– Vi vill inte provocera för provokationens skull, men inte heller hålla tillbaka. Det ska finnas en dynamik mellan numren så att de kommenterar varandra.

Riktigt gärna skulle Prest se att folk tar sig tid att formulera sina tankar i skrift och skickar in sina kommentarer när de reagerar på något de läser i Ikaros.

Det första numret av nya Ikaros som nu är ute, handlar om religion och vetenskap. I skribentgardet syns, liksom förut, framför allt skribenter ur kretsen kring filosofiämnet vid Åbo Akademi: en krets som på många sätt utgjort tidskriftens existensvillkor.

Att det finns den sortens eldsjälar på filosofen i Åbo har enligt Prest att göra med professor emeritus Lars Hertzbergs insats. Han har lyckats skapa en miljö där det finns plats för intellektuell diskussion och engagemang. Sen har de människor som samlats omkring honom varit dygnet-runt-filosofer snarare än nie-till-fem-filosofer. Också i fortsättningen kommer den här gruppen att vara avgörande för Ikaros fortlevnad.

– Återväxten där är både garanterad och hotad – garanterad på det sättet att där finns människor som drar till sig nya eldsjälar, men hotad för att universiteten allt mer blivit yrkesskolor där det inte finns tid och plats för fritt tänkande och kritisk reflektion.

Prest betonar ändå vikten av att utvidga skribentkåren.

– Alla bidrag är väldigt välkomna. Ikaros kunde erbjuda en möjlighet för forskare inom många olika områden att nå utanför den akademiska diskussionen i den vetenskap de sysslar med.

I samband med nylanseringen har Ikaros också gett ut publikationen I vetenskapens sken (red. Henrik Serup Christensen) som samlar artiklar ur tidskriften från åren 2004-2009. Ett unikt dokument över en unik debatt.

Om du vill prenumerera på Ikaros, skriv ett mail till [email protected], eller fyll i en prenumerationsblankett på www.fbf.fi/ikaros/kontakt.html. Ny Tids prenumeranter kan beställa ett gratis provnummer. Helårsprenumerationen kostar 25 e, fortlöpande 20 e/år, studenter 10 e/år. I vetenskapens sken kostar 15 euro.