Det ryska ordet för de vita pinnar som i dessa dagar hänger från våra tak är ”sosulka”. Men denna vinter är det inte ”sosulki” som faller i huvudet på petersburgarna utan ”sosuli”. Vår guvernör Valentina Matvijenko har egenmäktigt beslutat ändra på språket och då med en enda avsikt – att demonstrera hur seriöst hon förhåller sig till detta problem.
Just så här brukar våra tjänstemän fungera. Istället för att på allvar försöka finna en praktisk lösning på ett missförhållande, slår de sig ner med rynkad panna och bekymrad min för att i timmar behandla frågan med sina specifika termer. Och nu står alltså ”sosuli” som ett monstruöst gravmonument över de människor som just genom dem mist livet.
Jag har inga exakta uppgifter om hur många som denna vinter förolyckats i St. Petersburg. Det tiger man om. Men den information som sipprat fram genom olika medier är skrämmande. Redan under själva snöröjningsarbetena har hela fjorton personer fallit ner från hustak och förolyckats. Det rör sig om unga män som blivit rekryterade för en spottstyver, utan någon som helst erfarenhet av ett arbete som borde utföras av speciella höghöjdsarbetare.
Ett par gånger har bilar med passagerare fått sina tak genomborrade av plötsligt nedramlande järngaller – galler som i själva verket satts upp på husväggarna just för att hindra snö och is från att falla ner. Ryktet talar om att mer än tvåhundra personer blivit svårt skadade av nedfallande istappar, men dessa människor räknas inte. De har ju överlevt och kan tacka sin lycka!
Och de få som försökt vända sig till domstol har själva förklarats skyldiga. Antingen har de inte sett någon liten handskriven lapp som klistrats på husväggen eller så har de trampat på varningsband som legat på marken eller så har de gått med hörlurar och därför inte hört gårdskarlarnas varnande rop …
Samtidigt motser petersburgarna snösmältningen med fasa. Prisen på högskaftade gummistövlar har redan stigit rejält i butikerna. Och de ska inte användas på fisketurer eller jakt. Istället förbereder vi oss för att vada till arbetet nu när avloppen snart blir överfyllda av allt smältvatten.
Men än så länge minns jag hur jag som liten bröt istappar som på låg höjd hängde från stuprännan. Jag minns den gråblå smaken och knastret mot tänderna. Just det var en riktig ”sosulka”, ett äkta ryskt ord som associerar både till bröstvårta och till slickepinne.
Valentina Uzunova, övers. Kristina Rotkirch