När jag ligger i sängen och har fönstret öppet känns det som om jag ligger och slumrar på asfalten på den stora gatan nedanför. Trafiken är tät på de flesta ställen i Moskva, i stort sett dygnet runt.
Men en eftermiddag då jag råkat somna på soffan vaknade jag plötsligt av att det var så tyst. Det var verkligen helt tyst. Jag gick upp, tittade mig yrvaket omkring och gick fram till fönstret. Gatan utanför var helt tom. Några rastlösa personer vid busshållplatsen nedanför var allt jag såg. Vi hann stå och titta på den tomma vägen i mer än fem minuter innan en polisbil plötsligt kom svischande förbi. Och så en till, och en till. Ett tiotal polisbilar av olika modeller och storlekar passerade och från några av dem ljöd sirener. Efter dem kom tre svarta, stora Mercedes S-klass och därefter ytterligare ett antal polisbilar. Jag hade ju hört att vägen brukar stängas av då Medvedev, Putin eller någon minister tar sig till och från jobbet, men när jag såg det lite så här från ovan, blev det tydligt hur detta påverkar Moskvaborna. Varje minut av avspärrade gator leder till att trafiken stockar sig ytterligare. Prospekterna, de stora gatorna som går genom Moskva, har ofta fyra filer i vardera riktningen. Dessa är överfulla i rusningstid, fulla däremellan och halvfulla endast sena kvällar och nätter.
Moskva blir allt rikare, och därmed biltätare. För den moskovitiska överklassen är det en självklarhet att ha bil, gärna en stor. Att beblanda sig med de studenter, pensionärer och lågavlönade Moskvabor som tar metron, är dem främmande. Och kanske är det tur det, för nere i underjorden är det minst lika trångt. I rusningstid står folk på varandra och det kan vara svårt att komma ut ur vagnen på rätt station.
Den avsatte borgmästaren Jurij Luzjkov har varit ganska omtyckt av moskoviterna för sitt sätt att hålla ordning på staden och för att ha infört flera välfärdsreformer. Men sak har han misslyckats med – trafiksituationen blir värre och värre. Många Moskvabor tycker att det har gått för långt med ledarnas gräddfiler såväl i trafiken som i politiken, men än har inte gräsrötternas missnöje vuxit sig så starkt att de där uppe har sett sig tvungna att gå in för en mindre arrogant framfart. Ledarna lever i en annan värld och lider inte av de överbefolkade transportsystemen på och under jord.
Lösningen kanske är att tänka stort, att vidga sina vyer. Angående stadens överfulla vägar kom den jordnära Moskva-guvernören Boris Gromov nyligen med följande lösning:
”Jag flyger helikopter. Ni borde också köpa helikoptrar för då behövs inga vägar”.
Han tillade att 400 Moskvafamiljer nu har privat helikopter. Detta är framtiden.
Varför äta bröd när det finns bakelser?
Kristoffer Lieng
