Vampyrer, invandrare och pensionärer

av Fredrik Sonck

Ibland hittar man samband mellan till synes orelaterade fenomen. Vid Helsingfors bokmässa kunde man lyssna på ett antal intressanta diskussioner. Tre exempel: Vampyrdiskussionen med Blanka Henriksson och Stefan Nyman, debatten om invandring med Pekka Haavisto, Sofi Oksanen och Jussi Halla-aho samt Merete Mazzarellas och Nora Hämäläinens diskussion om det goda livet.

Den sistnämnda diskussionen berörde behovet att höja pensionsåldern för att trygga statens skatteintäkter och framtidens välfärd. Den demografiska utvecklingen gör att brist på arbetskraft kan bli ett problem. Merete Mazzarella ansåg att det för all del är rimligt att vi arbetar längre när vi blir friskare men konstaterade också att det för människor inom kreativa yrken är mycket lättare att fortsätta arbeta långt in på ålderns höst. Inom andra yrkesgrupper (bland annat en del typiska kvinnoyrken inom vården) är många utslitna redan när man passerar 50-strecket.

Av allt att döma är arbete, då det känns meningsfullt och sker i goda sociala sammanhang, nyttigt. Det borde man ha i åtanke då man planerar framtidens arbetsmarknad, kanske i synnerhet för det arbete man skall utföra då orken så småningom börjar tryta. Det talas en del om behovet av flexibla lösningar, deltidspension och annat, men mindre om behovet av jobb som i sig är nyttiga för den individuella arbetstagaren. Allt arbete kan naturligtvis inte vara roligt, men mycket kan göras roligare – och en del saker som är roligt borde kanske erkännas som samhällsnyttigt arbete, åtminstone när det utförs i ett senare skede av livet.

Vid sidan av höjd pensionsålder är invandring ett sätt att öka den arbetande befolkningens andel. Om arbetskraftsinvandring hade sannfinländaren Jussi Halla-aho givetvis en del att säga. Han kan tänka sig att Finland välkomnar indiska Nokia-ingenjörer men vill slår igen dörren för ”kamelherdar som varken kan läsa eller skriva”. I Ylioppilaslehti säger kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen att Finland i första hand bör ta emot kristna flyktingar. Ur en ren finländsk bekvämlighetsynvinkel har Halla-Aho och Räsänen inte helt fel. Om vi tillåter oss välja ut de människor vi välkomnar till Finland kan vi välja de som lättast kan anpassas till de ekonomiska och kulturella mallar vi redan har.

Det är här jag hittar en parallell till vampyrdiskussionen – i argumenten för att Finland skall suga i sig vissa delar av tredje världens humankapital och spotta ut det som smakar främmande eller ”onyttigt”. Att det sen ur Halla-Ahos perspektiv är kamelherdarna som är vampyrer är inte värt att kommentera.

Men också pensionärer har ibland liknats vid vampyrer. Ibland som blodsugare på samhällskroppen. Ibland som tragiska och ensamma figurer i gränslandet mellan liv och död.

I dagens populärkultur är det annars missförstådda tonåringar som förväntas identifiera sig med blodsugarna och deras existentiella vakuum, men lustigt nog har de friska åren efter pensionen börjat ses som en ny ungdom. Det borde egentligen vara ett självändamål att fylla den tiden med annat än konsumtion i väntan på döden.

Fredrik Sonck

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.