Folktinget samlades till sin årliga session 12–13 mars i Karleby. Förra året utsåg Folktinget en styrgrupp som under ledning av president Martti Ahtisaari har utarbetat ett handlingsprogram för hur Finland ska förbli ett land med två levande nationalspråk.

I år kunde Folktinget ta del av gruppens slutrapport och förslag, som omgående prisades. Man enades om att Ahtisaarigruppens förslag bör utgöra riktlinjerna för Finlands språkpolitik och att de bör inkluderas i nästa regeringsprogram.

Folktinget diskuterade möjligheterna att lära ut svenska – och finska med för den delen – så att språket känns meningsfullt för så många som möjligt. Man konstaterade att kunskaperna i svenska sjunkit de senaste åren och att det är en allmän trend att allt färre elever har möjlighet att läsa lång svenska. Folktinget kräver att studier i svenska inleds så tidigt som möjligt, men senast i årskurs 6.

Man ansåg också att läroplanen borde utvecklas så att den betonar muntliga färdigheter. Därför vill Folktinget att de statliga projektstöden för språkbad och språkduschar höjs.

I sin verksamhetsplan lovade Folktinget sedan att bevaka utbudet av svenskspråkig public service och att jobba för att säkra offentligt stöd till svenskspråkiga tidningar, tidskrifter och andra publikationer.

Ahtisaarigruppens förslag inkluderade dessutom ett förslag om att någon av ministrarna i framtiden ska åläggas ansvar för nationalspråken. Jutta Urpilainens (SDP) utspel om att denna någon skulle vara statsministern, ansågs vara en möjlighet. En sak som många gånger påtalades under Folktingets debatt var bristerna i hur de språkliga rättigheterna förverkligas inom vården och omsorgen. Man påpekade att särskilt patienter inom mentalvården är helt beroende av vård på sitt eget språk.

Anna-Maja Henriksson (SFP) fortsätter som Folktingets ordförande. Också Steven Frostdahl (SDP) och Kimmo Sasi (Saml) omvaldes som vice ordföranden.

 

Laura Lodenius

 

Lämna en kommentar