Tidsbanken är inte bara ett sätt att hjälpa sina medmänniskor, utan också ett politiskt ställningstagande till hur ekonomin fungerar idag.
Pensionären Birgit vaktar barn åt sin granne Anna. Tonåriga Mikael hjälper Birgit med datoranvändning. Anna tvättar fönster åt Susanna med ryggproblem. Susanna förkortar Axels byxor och Axel i sin tur hjälper Mikael att serva hans moped.
Man behöver inte få en gentjänst av just den personen man hjälpt, utan istället kan man bli hjälpt av någon annan. De gjorda och mottagna arbetstimmarna skrivs upp på ett konto. Fenomenet kallas för time banking.
I Helsingfors fungerar Stadin aikapankki. Det hela startade som en spontan idé i september 2009. Det aktuella klimatmötet i Köpenhamn kom på tal vid en träff fyra vänner emellan. Hopplösheten i att påverka den politiska processen ledde vännernas tankar till möjligheterna att utveckla gemenskapen i deras eget bostadsområde. Någon av gruppmedlemmarna drog sig till minnes att hon hört om en krets i Uleåborg som utbyter tjänster med varandra. En annan berättade om hur hon under Världens socialforum i Porto Alegre i Brasilien deltagit i en workshop om alternativa lokala ekonomier.
Den senare var Ruby van der Wekken, en av grundarna till Stadin aikapankki. I början hette tidsbanken Kumpulan vaihtopiiri och som valuta fungerade Kumpenni, som motsvarar en timmes arbete.
Vi bor alla fem i Gumtäkt, berättar van der Wekken. Vi har ett härligt bostadsområde och vi ville prova om tidsbanken kunde fungera där.
En månad senare, i oktober, ordnade gruppen sitt första infotillfälle där 17 personer deltog.
Under den första månaden gjordes bara kring fem utbyten av tjänster, men genom infokvällar och ett stort intresse inom media började ordet snabbt spridas.
På grund av det ökade intresset för tidsbanken bestämde sig medlemmarna för att utöka verksamheten till hela Helsingforsområdet. Namnet byttes till Stadin aikapankki och valutan till Tovi. I dag har Stadin aikapankki 870 registrerade medlemmar runtom i staden, och både i maj och juni gjordes mer än hundra byten per månad.
Utbudet av tjänster är otroligt mångsidigt och nästan allt går att hitta. ”You name it and it’s there”, så att säga. Själv har jag skött barn, hjälpt till med översättningar och som holländsk också själv fått hjälp med finskan. Då jag ordnade födelsedagskalas åt mitt barn fick jag hjälp med både tårtor och ansiktsmålning.
Verksamheten går alltså ut på att allas arbete, tid och behov av hjälp är lika mycket värda. Ett av huvudmålen med verksamheten är att öka samhörigheten inom olika kollektiv och förstärka den lokala gemenskapen i bland annat bostadsområden. Man behöver inte klara sig ensam, utan kan vid behov få hjälp och samtidigt träffa nya människor. Det viktiga är att både givaren och mottagaren drar nytta av tjänsterna.
Idén med tidsbanken är att man ska våga använda sin möjlighet att ta kontakt med andra människor. Själv har jag åkt hem till en somalisk kvinna för att hon skulle lära mig att tillreda somaliska maträtter. Samtidigt hade vi en väldigt trevlig stund tillsammans då vi tillredde och åt den goda maten.
En ekonomi
utan pengar
Tidsbanksverksamheten skapar också en alternativ ekonomisk sfär. En tidsbank är inte bara ett sätt att hjälpa sina medmänniskor, utan också ett politiskt ställningstagande till hur ekonomin fungerar idag. Man strävar till att demokratisera ekonomin och utjämna välståndet.
Tidsbanken är ett redskap som man kan använda för att skapa en mer solidarisk ekonomi. En solidarisk ekonomi är ett inspirerande begrepp som berör hela vårt sociala liv. Istället för vinstmaximering är upprätthållandet av det sociala livet det primära målet i ”människornas ekonomi”.
I andra länder, bland annat Storbritannien, har tidsbanker använts för att komplettera välfärdsstaten. Van der Wekken anser att tidsbanker absolut inte ska ta sig en sådan roll. Tidsbanken ska inte användas som en utilitaristisk tjänst som strävar till att minska kostnader, utan som ett sätt att gynna kulturell förändring och bygga på ett demokratiskt samhälle.
Man behöver inte vara rädd att förbinda sig till något om man går med i tidsbanken. Att registrera sig förutsätter ingenting och ifall man tar emot en tjänst av någon, är man inte tvungen att göra en gentjänst åt någon annan.
Människor är vana vid att det är farligt om konton går på minus, men i tidsbanken är det inget problem. Det är bara bra att man får hjälp och vågar ta den, samtidigt som någon annan får in timmar på sitt konto.
Visserligen får ett kontos saldo maximalt vara femtio timmar på plus eller minus, men man blir inte bestraffad om man ligger på minus. Man behöver inte heller vara ett proffs på de tjänster man erbjuder.
Det finns inga kriterier för hur bra man måste vara på tjänsten man erbjuder. Saker kan göras på olika sätt och man behöver inte följa den vanliga marknadslogiken om kvaliteten på tjänster. Självfallet finns det situationer där man verkligen måste kunna det man gör, som att stämma ett piano åt någon, men det varierar från fall till fall.
I och med att det inte är någon registrerad förening har Stadin aikapankki ingen styrelse. Det finns en kärngrupp bestående av aktiva medlemmar, som är öppen för alla intresserade. Gruppen utför mycket planeringsarbete, men de verkliga besluten görs av medlemmarna genom röstningar på nätet.
Det är en otrolig utveckling som skett på två år och i framtiden hoppas jag att tidsbanken skall användas ännu mera. Dessutom önskar jag att time banking-fenomenet skall växa progessivt i Finland och att tanken om den annorlunda ekonomin utvecklas. Vi kommer att ha mera diskussionstillfällen för att planera hurdan verksamhet vi vill ha och hur vi vill utveckla den.
För att finansiera verksamheten samlar Stadin aikapankki in en fyra procents skatt på alla gjorda timmar, samt en årsavgift på en timme. Timmarna används sedan till utvecklandet av tidsbanken, så att de frivilliga funktionärerna får betalt i timmar som de kan använda på tjänster.
Skattesmitande?
Tjänsterna som görs inom ramarna för en tidsbank minskar i någon mån på de tjänster som annars skulle göras mot betalning med pengar. Detta leder till möjliga minskningar av statens skatteintäkter. I och med att utbytesarbete inte enligt lagen är skattefritt talkoarbete, så kan tidsbanken ses som en form av skattebedrägeri.
Skattefrågan är en av de punkter som vi försöker diskutera inom gruppen och vi har olika förslag till en lösning på frågan.
Ofta är tjänsterna ändå av sådan karaktär att det inte finns någon fungerande befintlig marknad för dem, och tidsbanken är den enda möjligheten för att få sådana tjänster. På grund av skattefrågan kan man för tillfället inte utföra tjänster inom sin egen profession i tidsbanken.
Ett av Stadin aikapankkis nyaste projekt är ett samarbete med Hertonäs matandelslag. Andelslaget består av familjer som tillsammans hyrt ett fält i Korso i Vanda och anställt en trädgårdsmästare för att odla ekologiska grönsaker. Medlemmarna i tidsbanken kan utföra talkoarbete på odlingen och i ersättning får de timmar som de i sin tur kan byta mot grönsaker från odlingen.
Projektet har visat hur många möjligheter tidsbanken har som påverkningsmedel. Nu har vi genom tidsbanken varit med och byggt upp en alternativ matproduktion och jag hoppas att vi i framtiden kan vara vara med i flera liknande projekt.
text&foto Fanny Fröman
Den som vill gå med i tidsbanken kan göra det på www.stadinaikapankki.worldpress.com
