Jonathan Franzens Frihet är inte bara en stor amerikansk roman, utan på många sätt också en global roman som på sina 651 sidor avhandlar teman som naturskydd, överbefolkning och kapitalism.

Jag föreställer mig att Jonathan Franzen, författare till bl.a. den mästerliga och arga medelklasskildringen Tillrättalägganden (2001), hade ett tvetydigt leende på läpparna då han bestämde titeln på sin nya bok Frihet (Freedom 2010). Ordet har så många konnotationer, det antyder så mycket potential, så många möjligheter. Den frihet vi får stifta bekantskap med i den här boken är dock  begränsad till det slaget som upplevs och odlas av de olika medlemmarna i den havererande medelklassfamiljen Berglund som bor i en villaförort i Minnesota i USA.

Walter Berglund har juristexamen och arbetar i början av boken på ett 3M-kontor. Han härstammar från depressiva skandinaviska förfäder och har vuxit upp i värsta white trash-miljö. Walter är fullkomligt övertygad om att man bör leva ett gott och monogamt liv. Därav hans totala hängivenhet till sin fru Patty, som i sin tur vuxit upp i en rik men känslomässigt kall familj i Westchester utanför New York — ett område som ofta skildras som medelklassens nav, ta tv-serien Mad Men som exempel på detta.

Patty är hemmamamma till barnen Joey och Jessica. Hon har i sin ungdom varit ett stort basketlöfte, och kanske är det hennes krossade drömmar som får henne att helt och hållet uppgå i barnen. Sonen Joey flyr hemifrån och bor hos sina grannar, delvis på grund av Pattys alltför påträngande kärlek men också för att han hos grannarna har sin vän och sexpartner Connie. Jessica är plågsamt medveten om sin mammas kärlek för Joey och känner sig ständigt åsidosatt, något som under resten av boken ska komma att påverka förhållandet mellan mor och dotter.

Familj och politik

Franzen är oerhört lyhörd för sprickor i sådana här familjekonstellationer. Han hinner precis börja fresta läsaren med små hotfulla konflikter i Berglundarnas tillvaro innan han växlar om och beger sig bakåt till den tid då Walter och Patty träffades på college. Här får vi bl.a. lära känna Walters bästa vän Richard Katz, sexfixerad slarvpetter och blivande kultrockare. Vi får småningom veta att den kil som slagits in mellan Walter och Patty har sitt ursprung i tiden på college. Även om det här tillbakablickande partiet i boken stundvis känns alltför långt ger det ändå Walter och Patty det djup och den bakgrund de behöver för att växa som karaktärer.

När Franzen återgår till romanens nutid har Walter och Patty trofast men lite olyckligt fortsatt tillsammans. Walter arbetar, Patty dricker. Joey och Jessica har flyttat till andra städer för att gå på college. Walter har blivit förgrundsfigur i en stor miljöskyddsorganisation och arbetar tillsammans med sin passionerade och vackra assistent för att försäkra sig om utrotningshotade fåglars överlevnad i Nordamerika. Där första halvan av boken behandlar familjen Berglund inifrån, behandlar andra halvan deras rörelse utåt, deras arbete och politiska engagemang.

Frihet är en väldigt ambitiös roman som ger en djuplodande bild av den amerikanska medelklassen — det som Walter kallar för ”stöttepelaren för alla jordens ekonomier”. Det ska dock sägas att boken med sitt stora omfång når långt utanför Nordamerikas gränser: Frihet är inte bara en stor amerikansk roman, utan på många sätt också en global roman som på sina 651 sidor avhandlar teman som naturskydd, överbefolkning och kapitalism. Walter förkroppsligar det slags medvetna samhällsskikt som Franzen själv tillhör. Det är som om Franzen i Walter vill etablera ett slags medelklassens etos, en oro och ett allvar som gäller inte bara på individuellt plan utan som är riktad till hela Amerikas medelklass med dess ingrodda och destruktiva vana för obehindrad frihet.

Franzens berättande, tonsäkert och jämnt översatt av Rebecca Alsberg, är engagerande, underhållande och fullt av värme för huvudpersonerna. Den här värmen finns med ända från början av boken, men blir särskilt tydligt i bokens klimax — där Walter bl.a. jämför USA med ett socialistiskt Europa där man inte är ”lika insnöade på personlig frihet” — och i slutet av boken.

Och vilket slut sedan. Det är vackert, och betydligt mer försonligt än jag någonsin hade vågat hoppats.

Mathias Rosenlund

Jonathan Franzen: Frihet. Brombergs Förlag, 2011.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.