Det är inte lätt att äta rätt, konstaterade Hbl på paradplats för ett par veckor sen. Det samma konstaterar danska Weekend-Avisen i ett stort reportage som gör klart att det numera ingalunda bara handlar om att satsa på biodynamiskt odlade grönsaker, gårdsbutiker och rättvis handel-produkter, att vara uppmärksam på tillsatsämnen och se till att kassen är av brunt papper och inte plast. Nej, det gäller en mycket mer avancerad trendmedvetenhet och när världens första grötkafé nyligen slog upp sina dörrar på Nørrebro i Köpenhamn var det den perfekta symbolen för två trender i tiden, nämligen en kvasireligiös syn på matvaror och ett svärmeri för det förmoderna, det autentiska.

”Du kan möta Gud i brödet,” förklarar en av Danmarks stjärnkockar i en intervju och en annan mat-guru förkunnar: ”Ingen har verkligen smakat en tomat innan de har odlat den själv”. Att det ska vara kortast möjliga väg från jord till bord är i dag en dogm som formuleras allt strängare. I USA började man med att förespråka ”The Hundred Mile Diet” men radien på hundra amerikanska mil kortades snabbt till femtio och sedan till tio. Men det går naturligtvis att vara ännu mer autentisk, mycket mer autentisk. I dag rekommenderar de allra mest progressiva att också storstadsbor ska sträva efter att livnära sig på de bär, nötter och svampar som finns i parkerna eller på bioavfall som skal, stjälkar och rötter. Är man orolig för att proteinintaget blir för dåligt kan man komplettera med insekter. New York har redan exklusiva restauranger som serverar gräshoppor och kackerlackor och dieten – som sägs vara idealisk från koldioxidutsläppssynpunkt – rekommenderas varmt såväl av filmstjärnan Angelina Jolie som den danska stjärnkocken Nikolaj Kirk som säger: ”Gräshoppor och kackerlackor är ju bara skaldjur som råkar leva på land.”

Vad det handlar om är – som så ofta – en kapplöpning i både gott samvete och status. Eller som antropologen Stine Krøijer sammanfattar det: ”De privilegierades mat har alltid varit dyrare eller åtminstone krångligare än de fattigas men i dag är de privilegierades mat dessutom mer moralisk.” Den mor som serverar sitt barn spanska tomater därför att hon inte har plats eller tid att odla sina egna förväntas känna sig som en dålig mor. Eller åtminstone skämmas hela vägen till snabbköpet.

Fast för mindre privilegierade New York-bor kan det ju alltid vara en liten tröst att tillgången på kackerlackor torde vara god.

Merete Mazzarella

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.