Melinda Nadj Abonjis När duvor flyger, som bland annat har belönats med det prestigefyllda Deutscher Buchpreis för årets bästa tyskspråkiga roman 2010, är en vemodig utvecklingsroman där berättaren Ildikó skildrar sin invandraruppväxt under 80- och 90-talen. Det är en berättelse som rör sig mellan Schweiz och Serbien, där tankar kring betydelsen av hem, ursprung och språk tangeras. I centrum för berättelsen har vi familjen Kocsis, med systrarna Ildikó och Nomi. Familjen har sina rötter i Vojvodina i norra Serbien, men immigrerar till Schweiz. Först flyttar föräldrarna. Ildikó och Nomi följer efter, efter att de godkännts som anhöriginvandrare.

Romanen kan sägas börja med en betraktelse av vad begreppet hem innebär för Ildikó: hon berättar om den relativt okända världsbästa läskedrycken Traubisoda, om farmor Mamika, och hennes hus – systrarnas tidiga barndomsort. Men beskrivningen hon ger är samtidigt förbunden med känslan av det förgångnas förgänglighet, för när familjen Kocsis i början av romanen anländer till farmor Mamikas hus i Vojvodina försöker systrarna var på sitt egna sätt hålla kvar känslan av hemmet såsom de minns det: ”min systers gnäll [hon ville veta allt som hade hänt på en gång av farmor Mamika], det förstod jag plötsligt, kunde jämföras med mina hemliga, ruskigt snabbt genomförda inspektioner: eftersom vi båda var rädda för att inte längre ha något att göra med vårt hem”. För enligt Ildikó får hemmet aldrig förändras, endast i små obetydliga detaljer.

I kraft av minnet

Stilmässigt kan romanen beskrivas som bestående av medvetandeström: Abonjis prosa utgör ett enda flöde, där repliker, tankar och beskrivningar smälter ihop till ställvis paragraflånga meningar. Det enda som textmässigt skiljs åt är berättarens tillfälliga kommentarer som läggs inom parentes. Således verkar det som om berättaren i efterhand erinrar sig sin barndom. Ett drag som stärker känslan av att berättelsen lever i kraft av Ildikós minne är att det ibland inte är helt pålitligt: ”Samma sommar som vi träffade Janka, det är jag rätt så säker på, eller så var det ett år senare, hälsar mor och far på farbror Móric och tant Manci”. Senare i boken vacklar minnet lite allvarligare: ”Kanske var det inte farbror Móric som skjutsade oss i alla fall, utan Nándor, troligen var det så”.

I berättelsen rör vi oss både tidsmässigt och geografiskt fram och tillbaka: från minnen av 80-talets Vojvodina med släktingar till 90-talets Schweiz där Ildikós familj sedan 1993 driver ett café – Cafeteria Mondial. Det är i Mondials mikrokosmos – den centrala scenen för halva romanen – där Ildikó och Nomi hjälper till, som spänningarna mellan schweizarna och invandrarna lyfts fram. Ildikó påpekar att ingen av hennes släktingar skulle kunna jobba på Mondial – ”alla mina onklar, som med sina särpräglade, typiskt bristfälliga tandgarnityr skulle göra varenda gäst misstänksam”. Ildikós föräldrar har även förbjudit de andra arbetstagarna på caféet att tala sitt modersmål, det absolut förbjudna serbokroatiska språket.

I syfte att illustrera förhållandet mellan schweizarna och utlänningarna är valet av café som scen intressant, i och med att relationen mellan kunden och betjänaren präglas av en ojämlikhet. Ytterligare påpekar Ildikó att ”på Mondial är det aldrig någon som kallat oss ’jävla utlänningar’”. Mondials kunder är i allmänhet välvårdade med fina skor, smycken, väskor etc. Men när toaletten en dag upptäcks nedsmutsad med skit brister hennes förtroende för den kultiverade människan. Nu ”begriper jag att detta trevliga, ytterst anständiga, kontrollerade, artiga sätt är en mask, närmare bestämt en ogenomtränglig sådan: den har den oöverträffade fördelen att man inte kan förebrå någon hans eller hennes maskering (om jag skulle göra det, och bli oförskämd, svära, jag tänker fan inte låta mig luras av ert vänliga sätt! skulle man lugnt låta mig hållas: Fröken, jag förstår inte … har ni vaknat på fel sida?)”.

Patrick Martin

Melinda Nadj Abonji: När duvor flyger. Övers. Christine Bredenkamp. Norstedts, 2011.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.