Nuoren Voiman Liitto satsar under hösten på skolornas demokratifostran genom att ordna kurser i retorik. En av utbildarna är journalisten Johanna Korhonen.
Enligt ledaren i Nuori Voimas temanummer om retorik är demokratin, utbildningen och möjligtvis även vältalighetskonsten i kris. Nuoren Voiman Liitto fyller 90 år 2011, och har gripit tag i frågan om skolornas demokratifostran genom att i samarbete med bland annat undervisnings- och kulturministeriet och Nuorten Filosofiatapahtuma ordna utbildning i retorik. Det är frågan om ett pilotprojekt som förverkligas under hösten 2011 i fem olika gymnasier runtom i Finland. Kursen består av tre sammanträden som hålls av ett gästutbildarpar per skola. Utbildarna är valda från olika håll inom kultur- , medie- och samhällssektorn. Projektet kulminerar i januari 2012 med en nationell debattävling, Sokrates-väittelykilpailu, som ordnas i samband med det årliga Nuorten Filosofiatapahtuma. Temat för debattävlingen kommer att vara skönhet.
Jag besökte Dickursby gymnasium den 10 november, följde med debattkursens andra sammanträde och intervjuade en av utbildarna, journalisten Johanna Korhonen, samt koordinatorn för projektet Venla Rossi. Både Korhonen och Rossi är överens om att när det gäller konsten att kunna argumentera finns det i Finland en lucka att fylla.
– För tillfället ordnas det i skolorna ingen undervisning i retorikens konst. Det finns således ett behov för ett sådant här projekt, vilket också undervisningsministeriet är ense om. Förhoppningen är att pilotprojektet skall leda till att skolorna själva i framtiden skall kunna ordna liknande kurser, att debatter skall bli mer allmänna och en del av skolornas undervisningsplan, berättar Rossi.
att hitta sin ståndpunkt
I Nuori Voimas retoriknummer skriver Korhonen: ”En typisk finländsk debatt går till på det sättet att den största i varje flock ryter till om någonting. De andra, mindre, piper något som stöder den störres rytande.” Det är först i efterhand, i form av anonyma kommentarer, man vågar ge uttryck för meningsskiljaktigheter. Korhonen menar att det i Finland finns massor av vedertagna bruk som kväver ett kritiskt tänkande.
– I Finland kan vi inte riktigt konsten att sansat föra kritiska diskussioner. Det urartar ofta till gräl och skrikande, säger Korhonen.
Det var således lätt för henne att tacka ja till uppgiften som utbildare för detta projekt. Till skillnad från den finländska konsensussökande atmosfären vill Korhonen med sin kurs lära eleverna att man inte behöver vara av samma åsikt som alla andra.
– Med debattövningarna vill vi uttryckligen att eleverna inte skall sträva efter konsensus och samförstånd. När man löser problem i praktiken måste det förstås ske på en gemensam grund, men före man kommer dit skall alla synpunkter komma fram, säger Korhonen.
Samtidigt påpekar Korhonen hur viktigt det är att skapa en öppen och mottaglig miljö, där man vågar säga vad man tänker.
– Här i klassrummet är atmosfären jättebra. Man är vänlig, respekterar varandra och har skapat en miljö där man vågar tala. Så här borde det vara överallt.
Debattövningar ger enligt Korhonen även eleverna ett tillfälle att försöka sig på och granska olika ståndpunkter.
– Eleverna vet inte ännu om de är för eller emot någon ståndpunkt. Det här projektet ger dem en chans att öva sig i att tänka kritiskt, att gemensamt undersöka olika ståndpunkter och tala fritt.
mod och attityd
Även om debatt bara är en form av diskussion som förekommer inom ett samhälle, menar Korhonen att det i dagens läge på olika håll – från riksdagen till tevedebatterna – blir allt viktigare att kunna uttrycka sig enligt det format som debatten företräder. Enligt henne är det inte svårt att debattera. Det är huvudsakligen en fråga om attityd. Det här är också något hon betonar i sin kurs.
– Det viktigaste är attityd och mod. I och med att vi har endast tre sammanträden till förfogande ligger tyngdpunkten i kursen på det praktiska, att eleverna får uttrycka sig och interagera aktivt, säger Korhonen.
Under lektionen höll eleverna i grupper om två debatter med tidsbegränsning om ämnen de hade förberett sig på, varefter lärarna och eleverna gav feedback på debatten. Eleverna debatterade bland annat för och emot ett enspråkigt Finland (uppgiftsbeskrivningen specificerade inte språket, så gruppen för ett enspråkigt Finland valde att börja argumentationen med en plädering för ett engelskspråkigt Finland) samt för och emot användningen av kärnkraftverk.
Även om Nuoren Voiman Liittos debattkurs för gymnasierna främst övar sig på att föra debatter enligt ett standardiserat format menar både Korhonen och Rossi att de i kursen inte betonar retorik på bekostnaden av kritiskt tänkande och argumentation. Enligt Rossi ingår alla tre element i kursen på ett jämbördigt sätt. I Nuori Voimas retoriktemanummer, som är en del av projektet och som alla elever och utbildare fått som tilläggsmaterial, behandlas retoriken mångsidigt och kritiskt från olika perspektiv i historiska och tillbakablickande essäer, där bland annat retoriken i antikens Grekland tas upp, och mera dagsaktuella essäer om journalistikens retorik.
text & foto: Patrick Martin
