Under senare år har prinsessan med stort P fått en renässans i barnlitteraturen. Från att ha varit själva sinnebilden för en förtryckt flickstackare, passivt väntande i ett torn, har hon förvandlats till en folklig äventyrerska. I Christina Björks och Eva Erikssons gemensamma projekt Prinsessor och drakar, får vi sju moderna sagor serverade, en för veckans alla dagar. Det genomgående temat är att en oborstad tiaraprydd prinsessa råkar ut för olika äventyr som på något sätt är kopplade till drakar. Det är tydligt att tanken med boken är att luckra upp snäva könsroller och ge prinsessrollen ett modernt innehåll. Gott så. Det kan det inte bli för mycket av.  Ändå har jag mina reservationer. Visst är det befriande att läsa om skitiga, uppkäftiga, trötta och kavata prinsessor som ger svar på tal och erbjuder motstånd. Den bortskrämda Månstråle köper över drakens ungar på sin sida, Onetta lär sig spruta eld, bara för att nämna två av dem. Det är överlag tuffa tjejer men däremot tycker jag inte någon av dem är särdeles sympatisk, snarare är de bortskämda glin. Tänk er en Madde som fått nog av sina märkesväskor och löper amok à la Britney Spears. Mina sympatier går istället till drakarna. Till exempel drakmamman som i desperation över att hon inte kan ge sina drakbarn mat inte ser någon annan råd än att ge dem Månstråle. En klassaspekt finns alltså hos Björk och Eriksson och jag önskar att den tråden skulle snappas upp och fördjupas.

Erikssons illustrationer i sann Max-anda är överlag underfundiga och välgjorda, men fungerar tyvärr inte alltid så väl med Björks sagor (t.ex. böckerna om Linnea). Jag saknar den lilla extra knorren. Samtliga sju sagor slutar lyckligt. Det humoristiska tar till slut över och det blir för mycket buskis när lördagen närmar sig. Jag saknar det allvarliga och smärtsamma, som finns till exempel hos Hannele Mikaela Taivassalos prinsessa i Mörkerboken (2009). Helhetsintrycket blir tyvärr helt enkelt för tramsigt. Tyvärr, för det behövs alternativ till passiva sagoprinsessor i barnlitteraturen. Men framförallt behövs det glittriga sagoprinsar som bryter könsrollerna. Det är hög tid för en prinsens återkomst.

 

YL

Prinsessor och drakar. Christina Björk (text) och Eva Eriksson (bild). Raben&Sjögren, 2011.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.