”Soundpainting” är något av en ny konstform, ett teckenspråk som används för att koordinera improvisationsföreställningar med musiker, dansare och skådespelare. Till Finland kom soundpainting med Sonja Korkman som grundade gruppen Helsinki Soundpainting Ensemble.

– Jag kom i kontakt med soundpainting av en slump, då jag var utbyteselev i Danmark, berättar musikern Sonja Korkman om sin första erfarenhet av det nya språket.

Ursprungligen uppfanns soundpainting av kompositören Walter Thompson år 1974. I takt med att allt fler människor insett dess användbarhet som pedagogiskt medel och som underhållning har fenomenet nu spridit sig över hela världen.

– Jag gick en kurs precis före jag skulle åka hem, och blev intresserad av att göra något liknande hemma i Finland.

Efter hemkomsten skickade Korkman runt värvningsmejl bland studerande vid Sibeliusakademin, och strax hade hon samlat ihop en slumpmässig samling människor som skulle komma att bli gruppen Helsinki Soundpainting Ensemble.

– Det tog rätt länge att bara bekanta sig med konceptet och ta reda på allt man egentligen kunde göra av det. Soundpainting är inte en genre utan snarare ett verktyg som man kan göra vad man vill med. Vi håller ännu på att utforska och har idéer för minst tio år framåt!

 

”Oändliga möjligheter”

Soundpainting består av över 1 200 olika tecken vars betydelser varierar från ”D-moll” till ”kärlek” och som kan användas för att dirigera allt från musik och sång till dans, poesi eller skådespel. Med tanke på att alla dessa tecken kan kombineras med varandra blir permutationerna, och möjligheterna, oändliga. Man kan antingen utgå från total improvisation eller, som Helsinki Soundpainting Ensemble hittills gjort under sina konserter, en bestämd utgångspunkt.

– Egentligen skulle vi inte behöva ha några teman, man kan bara springa upp på scenen och improvisera vad som helst, men vi tycker det är roligare att ha vissa fasta utgångspunkter så att man inte försöker göra allt samtidigt. Fast det kan utvecklas hur som helst, vad resultatet blev vet man först då konserten är slut.

Förutom att soundpainting är en inspirerande och mångsidig konstform framhåller Korkman också dess pedagogiska betydelse. Hur musikern eller dansaren uttolkar kompositörens tecken hänger ganska fritt på honom eller henne själv, vilket ger en möjligheten att bestämma sin egen nivå utan krav på stor teknisk skicklighet eller i förväg inlärd kunskap om musikteori, skalor och liknande.

– Jag har lett flera workshopar för olika människor och det är jättebelönande att se hur lätt folk brukar förstå sammanhangen och skapa något fint med olika förutsättningar. Soundpainting är också intressantare än att skriva musik på egen hand eftersom man hela tiden blir överraskad av de andra deltagarnas tolkningar av ens idéer, som kan låta helt annorlunda än man själv tänkt sig.

 

Svårt i början

Eftersom soundpainting är en relativt ny och okänd konstform hade Korkman i början svårigheter med att ragga publik och understöd.

– All ny konstverksamhet kräver massvis med arbete för att få igång, särskilt om det handlar om en i Finland så pass okänd grej som det här. Man måste väldigt noga förklara vad det handlar om för att kunna ge en förståelig helhetsbild vid till exempel en skriftlig fondansökan. Också för vanliga människor är tröskeln rätt så hög för att prioritera en helt okänd konstform istället för att till exempel gå på en romantisk komedi en fredag kväll.

Med tid och hårt arbete kan man dock övervinna omvärldens skepticism. Under hösten har Helsinki Soundpainting Ensemble uppträtt med tre konserter på Luckan i Helsingfors, baserade på texter som publiken fått bidra med. Resultatet blev fyra musikstycken som finns uppladdade på gruppens myspace- och soundcloudsida (webbadressen hittas längst ned).

Dessutom gjorde gruppen strax innan jul en ”julsångs-mashup” där till exempel psalmen ”Gläns över sjö och strand” spelades både fram- och baklänges. Nästa gång Helsinki Soundpainting Ensemble uppträder är med två konserter den 10 och 11 februari, där också den danske jazzmusikern Ketil Duckert från soundpaintinggruppen Borderline Ensemble medverkar.

Den 12 februari blir det en improvisationsföreställning i samarbete med Studentteaterns improvisationsgrupp IMP. Korkman är optimistisk angående soundpaintingens framtid i Finland.

– För några år sedan brukade alla som jag berättade om soundpainting för bli helt nollställda, men nu för tiden brukar folk åtminstone känna igen termen.

Otto Ekman

Mera information om Soundpainting i Helsingfors kan hittas på www.soundpainting.luckan.fi

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.