Fler frågor än svar om romerna

av Johanna Warius

Boken Roma and Traveller Inclusion in Europe: Green Questions and Answers lyckas väl med att beskriva de komplexa sociala och politiska utmaningar som romernas vanskliga situation ställer Europa inför. Tyvärr haltar de utlovade framgångsrika initiativen.

Har du hört talas om Porajmos eller om muren som separerar romer från majoritetsbefolkningen i den slovakiska byn Ostrovany? Det hade inte jag innan jag läste boken om gröna initiativ för att förbättra romernas utsatta situation i Europa, redigerad av Kati Pietarinen. Porajmos är den romska benämningen på folkmordet på romer och sinti under nazismen, då hundratals tusen fick sätta livet till. Så som Cia Rinne påpekade i Ny Tid (nr 7/2012) har nazisternas romska offer inte precis överösts med offentlig uppmärksamhet.

Medan förintelsen till all lycka tillhör det förflutna är muren som uppfördes år 2010 med offentliga medel i Ostrovany ett tragiskt bevis på den fortgående segregationen av romer i dagens Europa. Listan på de historiska brotten mot romer är lång och omfattar allt från slaveri och tvångssterilisering till det delvis bortglömda folkmordet. Tyvärr är listan på samtida människorättsbrott inte mycket kortare.

En stor del av romerna lider av en fruktansvärt låg levnadsstandard (läs: värme, el och rinnande vatten är lyxvaror) och skyhög arbetslöshet. Romer utsätts för systematiskt våld och rasistiska mord, hatprat i medierna, storskaliga tvångsförflyttningar utan kompensering och placering av friska romska barn i skolor för handikappade – för att nämna endast en del av missförhållandena. Läsaren påminns om att även andra länder än de östeuropeiska – där problemen är mest akuta – utmärkt sig med massutvisningar, insamling av romska fingeravtryck och diverse tvivelaktiga utspel.

Policysnack

Boken är indelad i sex huvudkapitel som behandlar teman såsom boende, rasism och migration. Kapitlen inleds med en introduktion till de mest centrala utmaningarna inom det behandlade temat och skall förbereda läsaren för de påföljande gröna initiativen. Det var ett nöje att läsa de grundliga och mångsidiga inledningarna som verkar vara resultatet av ett noggrant bakgrundsarbete. Läsaren får bland annat en genomgång av de viktigaste processerna och juridiska ramarna på EU-nivå. Dessutom är texten skriven på korrekt engelska, vilket är långt ifrån givet då majoriteten av skribenterna inte har språket som modersmål.

Tyvärr är själva initiativen inte lika imponerande. Då läsaren i introduktionen varnas för att direkt kopiera de beskrivna projekten utan att ta hänsyn till de lokala omständigheterna förväntar man sig innovativa och till och med kontroversiella ansatser. Men även om man får en inblick i olika nationella situationer och politiska debatter, blir läsaren som förväntar sig konkreta idéer och verktyg nog besviken. De flesta initiativen anknyter snarare till politiska processer med begränsade påtagliga följder. Texterna är skrivna främst av politiker och forskare och fylls av ord såsom handlingsprogram, resolutioner, planer och politiska frameworks. Jag inser naturligtvis att det inte hör till politiska partiers uppgifter att göra socialarbete, men blir ändå lite trött på allt policysnack.

Till redaktörens och skribenternas försvar måste det dock konstateras att den utsatta ramen är krävande. Syftet är att presentera framgångsrika integrationslösningar som lanserats av, eller på annat sätt har anknytning till, gröna partier. Detta vållar vissa problem eftersom det i regel snarare är medborgarorganisationer än politiska partier som kommer med de mest innovativa förslagen. Sådana potentiellt nyskapande idéer exkluderas naturligtvis ur en bok som skall föra fram initiativ med anknytning till den gröna politiska rörelsen.

Inga romska röster

I vissa fall tolkas ändå kravet på den gröna anknytningen ganska flexibelt och det är också dessa initiativ som jag fann mest intressanta. Inom ett projekt initierat av en italiensk medborgarorganisation (som råkar ha en grön ordförande) har romer rustat upp ett förfallet hus för att bosätta sig i det. Förutom förbättrade boendeförhållanden till ett rimligt pris fick romerna även värdefull arbetserfarenhet. Ett annat lyckat exempel är taget från Ungern, där en organisation hjälpt romer att starta ett andelslag som driver ett jordbruk med relativt goda inkomster. Som en följd av verksamheten har brottsligheten och majoritetens fientlighet mot romerna minskat.

Något som i största allmänhet verkar vara symptomatiskt för diskussionen om romernas situation är avsaknaden av röster från romerna själva. Roma and Traveller Inclusion in Europe utgör inget undantag, vilket även Pietarinen medger. Jag tycker att åtminstone texten som beskriver hur romska kvinnor i Tjeckien framgångsrikt utbildats i politiskt och samhälleligt deltagande kunde ha skrivits av kvinnorna själva.

Till sist vill jag ta fasta på två känslor som jag åtföljdes av medan jag läste boken, som trots vissa svagheter är en läsvärd helhet. För det första är det vidrigt hur framgångsrikt romerna utmålats som opålitliga och ociviliserade av majoritetsbefolkningar som själva behandlar romerna på ett sätt som inte bär minsta spår av civilisation och medmänsklighet. För det andra undrar man om det verkligen är så attans omöjligt att sätta punkt för denna historia om utsatthet och förföljelse som pågått i århundraden.

Johanna Warius

Boken kan laddas ned gratis på Green European Foundations hemsida www.gef.eu.

Lämna en kommentar