Det faktum att det gått hundra år sedan den svenska litteraturens största rockstjärna August Strindberg gick ur tiden har i år motiverat utgivningen av tiotals böcker. Vissa är nyutgåvor med mer eller mindre kända alster av mästaren, andra är essäer eller betraktelser om honom.
Samlingen Ensam, utgiven av Lindelöws bokförlag, gör lite allt möjligt. Den innehåller fyra noveller av Strindberg, två essäer om Strindberg (av psykoanalytikern Per Magnus Johansson) och ett efterord av Anna Ek, ordförande för Svenska fredsföreningen som novellen Samvetskval skrevs för. Dessutom finns det ett förord av förläggaren.
Samlingen är med andra ord rätt spretig. Man kan till och med fråga sig vad som egentligen var tanken med att samla just dessa texter mellan samma pärmar?
En sorts helhet finns ändå kring själva titelnovellen Ensam från 1903, om en medelålders författare som strosar runt på Stockholms gator, undviker samtal men försöker loda själens djup både hos sig själv och sina medmänniskor. Flanörsgreppet, jagberättandet, platsen, tiden, tematiken – gång på gång kommer jag att tänka på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas som gavs ut två år senare. Likheterna är minst sagt slående även om Ensam, trots Strindbergs språkliga briljans och skarpa iakttagelseförmåga, saknar mycket av den klaustrofobiska täthet som gör Doktor Glas oemotståndlig.
Ensam är ändå den text jag läser med störst behållning i den aktuella samlingen. Betraktelser på Kyrkogården som i tillkommit på Montparnasse i Paris är närmast att betrakta som en förstudie till Ensam och gör i sig inget större intryck. Det gör heller inte Per Magnus Johanssons essä Att överskrida ensamheten, som gör en adekvat men föga inspirerad analys av titelnovellen. Johanssons andra essä Slitningar på den inre scenen applicerar i sin tur psykoanalysens verktyg på avslutningsnovellen Samvetskval från 1885 och bildar ihop med Anna Eks kommentar bokens andra helhet. Samvetskval handlar om herr von Bleichroden som under tysk-franska kriget organiserar en arkebusering och därefter håller på att förlora förståndet. Novellen hör till den delen av Strindbergs produktion som är tämligen direkt i sin samhällskritik – bitvis påminner den mycket om en pamflett, till exempel i resonemangen kring det framtida kosmopolitiska Europa och hur krig ska undvikas. Några månader innan sin död uppmanade Strindberg Svenska Freds att publicera novellen igen. Första världskriget stod för dörren.
Fredrik Sonck
August Strindberg: Ensam. Lindelöws bokförlag, 2012.
