Sedan 1980-talet har vårt land småningom blivit ett land till vilket det flyttar in mera människor än vad det flyttar bort. Under livets gång lär vi känna våra landsmän och deras livssituationer i skolan, i militären, under studietiden och genom de kontakter och insikter vi får i arbetslivet. Bilden kompletteras av nyheter, dokumentärer och nyhetsmaterial och inte minst skönlitteratur. Allt flera av oss kommer i kontakt med enskilda inflyttande i vårt vardagsliv. Jag hör till dem som i min yrkesroll haft tillfälle att träffa många av våra nya landsmän och få en kännedom om deras problem i hemlandet och här.
Den norska författaren Korhan Markussen har publicerat romanen Aso – kunstneren og frihetskjemperen Omar Morad . I boken får vi följa med kurden Omar. Han växer upp i Kirkuk – en ursprungligen kurdisk stad som till följd av oljefyndigheterna utsatts för en stark arabisk inflyttning. Han studerar till konstnär i Saddam Husseins Bagdad. Vi får följa med hans politiska uppvaknande som leder honom till kurdernas frihetskamp i bergen nära gränsen till Turkiet. Avsnittet om pesmergenas kamp mot Husseins militär är fängslande som en äventyrsroman.
I boken ställs vi också för den eviga frågan hur man skall förhålla sig till en diktatur. Skall man finna sig i situationen och försöka leva sitt liv så man inte kommer i konflikt med de makthavande, eller skall man låta sig lockas in i systemet och få del av de fördelar det medför at höra till diktatorns trogna? Är det bättre att sitta med sina vänner och diskutera övergreppen som diktatorn utsätter sina medborgare för eller skall man ansluta sig till dem som gör aktivt motstånd, trots att det medför att familjemedlemmarna utsätts för brutalt våld och kanske mister livet? Eller skall man fly från sitt hemland och fortsätta sitt liv i ett flyktingläger? Bör man sträva till att ta sig in i fästningen Europa med allt vad det innebär med risk för att bli henskickad och att på flygfältet bli omhändertagen av gränspolisen?
I berättelsen om Aso får vi också läsa om hur det känns att utsättas för Saddam Husseins specialitet att från lågt flygande helikoptrar sprida gas över civilbefolkningen i Irak.
Aso låter oss också förstå hur diktatorns och hans hejdukars våld leder till att konflikter och oförrätter kan lösas blott med våld. Men boken om Aso berättar också om pesmergen-männens inbördes solidaritet och utomståendes beredskap att hjälpa dem som råkat illa ut. I boken får vi stifta bekantskap med Asos vän R. Efter det Aso blivit sårad blir det R:s uppgift att transportera honom till Irans gräns för att han där skall få vård. Den strapatsrika färden ställer männen inför hårda prov. I dag bor R i Helsingfors. Han är etablerad familjefar och anställd av Helsingfors stad. Jag har förmånen att räkna R till mina vänner.
Boken om Aso, konstnären och frihetskämpen från Irak, är en viktig påminnelse för oss. De flyktingar som kommer hit gör det inte för att få ett bekvämare liv. De har lämnat sitt hemland för att förhållandena blivit outhärliga och de inte längre har något annat val.
Leo Hertzberg
Korhan Markussen: Aso – kunstneren og frihetskjemperen Omar Morad. Wayclass, 2012.
