Richard Hawkins vill att biståndsorganisationer inte glömmer bort gräsrötterna. Foto: Suvi Savolainen

Biståndsorganisationer har i allt för stor utsträckning anpassat sitt språkbruk till samhällets hårda ideal. Det anser Richard Hawkins som besökte Finland för att uppmuntra organisationer att fokusera på kollektiva värden.

För att nå ut till en så stor publik som möjligt är bistånds- och andra organisationer tvungna att forma sitt budskap så att det tilltalar också dem som inte redan är frälsta. Men strävan efter att övertyga alla går inte alltid ihop med grundläggande ideal om rättvisa och solidaritet. Den här motsättningen fick brittiska organisationer att låta göra en omfattande undersökning av sina egna budskap och hur de påverkar människor.

Resultatet var nedslående. Genom att anpassa sitt eget budskap efter den retorik som florerar i det rådande stränga samhällsklimatet har organisationerna själva bidragit till att ytterligare stärka hårda värderingar, visar rapporten Common Cause – The case for working with our cultural values.

Ett typiskt exempel är att motivera bistånd med att det ökar säkerheten i västerländska samhällen då det motverkar extremism och flyttrörelser. Enligt Richard Hawkins är detta ett tydligt tecken på att man gått för långt. Hawkins jobbar för den brittiska tankesmedjan Public Interest Research och besökte under våren både Finland och Sverige för att uppmuntra biståndsorganisationer att tala mer om sina grundläggande värderingar.

Kollektivism

Enligt Hawkins påverkas människor mer av sin omgivning än man kunde tro.

– Hektiska människor i svarta kostymer väcker en viss typ av tankemönster. De stärker den individualism och konkurrensdrivenhet som har fått en mycket framträdande plats i samhällsdebatten. Därför borde vi istället medvetet försöka stärka kollektiva värden, säger Hawkins.

Egentligen värdesätter alla människor i stort sett samma saker, menar han. Familj, utbildning och en ren omgivning kommer alltid högt upp i lyckoundersökningar. Gemensamt för den här typen av värderingar är att de är kollektiva. De har också ett inneboende värde, medan till exempel strävan efter rikedom och makt handlar om yttre belöningar.

– Det stigande tidvattnet lyfter alla båtar. Om vi lyckas stärka kollektiva värden kommer människor att intressera sig för såväl miljön som för social rättvisa. Fokus på värderingar är nödvändigt för att komma åt de strukturella problem som ligger bakom en stor del av dagens utmaningar, från klimatförändring till fattigdom.

Fokus på eliten

En miss som organisationer enligt Hawkins ofta gör är att man satsar en alltför stor del av sina resurser på den politiska eliten och medierna. Man skannar fältet för att hitta makthavarna och formar sitt budskap i ett försök att påverka dem. Däremot blir gräsrötterna ofta förbisedda, trots att många människor gärna skulle engagera sig mer för sociala frågor.

Brittisk forskning visar bland annat att läsarna överlag står mer till vänster i sin ideologi än tidningarna de läser. Det här beror just på att journalister arbetar i en ”hård miljö”, menar Hawkins. De jobbar under ständig press och intervjuar främst högt uppsatta människor, vilket påverkar deras rapportering.

– Det bästa västerländska organisationer kan göra för en bättre värld är att erbjuda människor kreativa och inspirerande sätt att agera för en mer kollektiv och rättvis värld. Organisationer tävlar inte med varandra, de stöder varandra.

Lotta Staffans

Lämna en kommentar