Berättelsen om en sorgsen elefant

av Daniel Lindblom

Konstnären Filippa Hellas tecknade serie om Algot, den sorgmodige elefanten, gavs i tiderna ut i Ny Tid. Nu ställer hon ut sina nya Algot-serier på Luckan. Hella menar att det är hälsosamt med gråt i dagens samhällsklimat som ofta är tvångsmässigt glatt, sportigt och lyckligt. 

Berättelsen om Algot, den sorgmodige elefanten, fick sin början när Filippa Hella körde fast med en skrivuppgift för över tio år sedan. Hon bläddrade i sina skissanteckningar och hittade den sorgsna figuren som senare kom att bli elefanten Algot.

– Det började med ungefär fem tecknade bilder, varefter det utvecklades till en serie.

Algot_1Algot är en ung vuxen och väldigt sorgsen elefant som inte tycks se mycket ljus i sin tillvaro. Serierna om den gråtande elefanten är en sorts motreaktion på allt det glada, sportiga och lyckliga som påträffas både i andra serier och i själva samhället.

– Allt ska hela tiden vara så glatt och alla så lyckliga, det är hälsosamt med gråt.

Det finns något speciellt med ett så stort djur som är sorgset. Den gråtande elefanten var inget planerat val av Hella, idén dök bara upp. När hon studerade hade hon som uppgift att tolka Helen Schjerfbecks självporträtt och menar att det kanske var där som inspirationen till sorgen började.

– Jag vet egentligen inte varför han är så sorgsen.

Namnet Algot kommer från Filippas far som hette Algot i andra namn.

– Som ung förundrades jag över hur någon kunde ha ett så fult namn, säger hon med ett småleende.

I serier framkommer det att Algot egentligen gråter över vad som helst, sin vardag helt enkelt. Lider elefanten av depression?

– Algot har varit hos en psykolog, det fanns en tid då han inte ville äta. Men jag tror inte han lider så mycket, han har ingen stark ångest.

Algots skapare säger att elefanten ändå säkert skulle få någon diagnos.

Vardagsupplevelser

Serierna och det övriga som Hella tecknar bygger på saker hon ser och upplever i sin vardag. Det handlar ofta om att någon liten sak börjar snurra och bli större, ofta hennes egna tankar och känslor.

– Jag gråter förstås inte lika mycket som Algot, säger hon och skrattar.

– Men jag finns själv med i nästan allt jag tecknar. Och de manliga teckningarna föreställer min man, fast han själv inte tycker att han liknar dem.

Hon tillägger att serierna är fiktiva trots kopplingen till vardagen.

De olika serierna om Algot följer ganska långt samma berättelsemönster och kan läsas av vem som helst, oberoende av ålder.

– Men det fanns en tid då Algot gick ut på krog och mådde illa följande dag, säger Hella och funderar om den delen var passande för barn.

Då Algot figurerade i Ny Tid bildade han familj.

– Jag tror att Algot är singel just nu. Och slutresultatet är ändå att Algot brister ut i gråt.

Responsen har varit positiv, berättar Hella och säger att hon var lycklig när serien blev publicerad och så välmottagen.

– Det bästa var när ett par från Bryssel skickade ett kort till mig och en chokladpralin åt Algot i ett försök att få slut på hans gråtande.

Förutom serier har Filippa jobbat mycket med att undervisa serieteckning och bildkonst. Hon har också jobbat på daghem och skola i flera år, men insåg att hon ville göra även något mer, trots osäkerheten i serietecknandet.

– Det är inte varje vecka så lätt att få en ny idé. Och i början var jag ju oerfaren.

– Ibland har det varit jobbigt då tiden varit begränsad och inkomsterna för små.

Ett antal projekt har det inte funnits tid för.

Ett projekt bland andra

Hella är gift och har två barn, varav det ena är femton och det andra tjugo och redan utfluget ur boet. Hon berättar att det nu finns mer tid än förr för att förverkliga det hon verkligen vill. För ett år sedan, efter en lång tid av deltidsstudier, tog Hella examen i serieteckning på Konstindustriella Högskolan i Helsingfors. Nu säger hon att hon hittat en sorts balans som får vardagen att fungera.

Vad är syftet med att rita serier?

– Jag vet inte om det finns något egentligt syfte, men något gör att jag får lust att berätta.

I framtiden skall det bli mer serier men också annat. Angående Algot säger hon att det varit roligt att lyfta fram honom igen, men att projektet bara är ett bland många andra. Hellas slutarbete från Aalto-universitetet är också något hon håller på att ge ut. I övrigt håller Hella på med olika uppdrag, så som beställningsarbeten och serier för Marthabladet. Ett större projekt, som Hella fått ett stipendium för, är att göra en bilderbok om skulptören Ville Vallgren.

Daniel Lindblom

Lämna en kommentar