Superhjälten Laserskater väcker uppmärksamhet i Helsingfors. Bakom masken finns en man som vill föregå med gott exempel och sporra folk att hjälpa andra.
Dex Laserskater är en medelålders man som åker runt på rullskridskor i Helsingfors och patrullerar gatorna frivilligt. Sitt riktiga namn avslöjar han inte, men staden känner till den gode medborgarens existens. Med sina iögonfallande små superhjältekläder och sin ansiktsmask vill han dölja sin identitet.
– Det är en säkerhetsåtgärd, säger han.
I ett samhälle där de svaga blir allt fler och ungdomar blir undanstötta och isolerar sig är Laserskater en man som vill hjälpa. Han menar att man kan uträtta mycket genom att inte bara tänka på sig själv utan också på samhället, och ge dess medborgare en del av sin uppmärksamhet. Ändå är det inte alltför många som gör just det: ställer upp för andra, totalt främmande individer, trots att hjälp kunde behövas. Som svar på varför har gör det, ställer han en motfråga.
– Varför inte? Det är rätt att hjälpa alla som behöver hjälp.
Små gärningar
Laserskater har hjälpt finländare i fjorton år och har blivit en välbekant syn på Helsingfors gator.
– Speciellt ungdomar hälsar glatt på Laserskater när jag träffar på dem. Folk är inte rädda att be om hjälp eller fråga om vägen.
Under år 2012, fram till den 3 augusti, har Dex Laserskater sammanlagt gjort 367 goda gärningar. Vare sig det handlar om utländska tiggare som inte kan finska eller vanliga finländska medborgare, ställer han upp. Mest består hjälpen av olika små goda gärningar: han har hjälpt tiggare, gett dricks åt servitörer, barvaktmästare och gatumusikanter, väglätt turister och andra människor, bistått med telefonhjälp (polis, ambulans och annat), återfinnande av förlorad egendom och en hel del övrigt.
– Samhällets tjänster och personlig välgörenhet utesluter inte varandra, de borde tvärtom stöda varandra. Det som jag sysslar med handlar mest om att ge normal uppmärksamhet åt individen i samhället. Åt mannen och kvinnan på gatan.
Dex Laserskater hör till den internationella gruppen Real Life Superheroes vars syfte, menar han, är att fungera som en sorts startmotor för andra människor.
– Vi vill tända en gnista i människorna och samhället genom att visa gott exempel.
Det finns också något som heter Real Life Supervillains, vars verksamhet går ut på att till exempel avslöja falska superhjältar som bara har ett namn men inte erbjuder samhället någon hjälp.
– Jag har själv vänner bland Supervillains på nätet.
Hjälp utan mask
Laserskater säger att det inte bara handlar om att vara superhjälte. Man behöver inte en mask för att hjälpa folk eller att ta del av främjandet av ett bättre samhälle.
– Det som vi gör skiljer sig inte stort sett från församlingens ungdomsverksamhet Saapas eller kvarterpatrulleringen som hela tiden ökar i huvudstadsregionen. Vi sysslar med goda gärningar liksom de. Men bara att gå ut på gatan så här och signalera att det finns hjälp är redan det ett ställningstagande. Syftet med Real
Life-superhjältar är att ge färg och synlighet åt vanlig välgörenhet.
Att hjälpa varandra är en självklarhet. Men hjälpen riktas sällan utanför vänskapskretsen eller den egna familjen och släkten. Varför är tröskeln att hjälpa okända så stor?
– Den egna livssituationen, fritidens tidsfördriv och det ekonomiska läget kommer oftast före välgörenhet. Men det handlar också om att man saknar mod och mest prioriterar sig själv.
Det finns flera olika sätt att hjälpa människor och samhälle, anser Laserskater. Han säger att han uppmuntrat folk till att själv övervaka sin omgivning, både ute på gatorna och på nätet. Varje människa har möjlighet att hjälpa andra.
Det som Laserskater har gjort är att ta initiativ.
– Om Laserskater kan uppmuntra andra till traditionell välgörenhet och till att hjälpa sina medmänniskor har han tjänat sitt syfte.
Daniel Lindblom