Barn kan fortfarande tvingas bo på den oroliga förläggningen i Krämertsskog. Ett förbud mot att ta minderåriga asylsökande i förvar blev inte av den här hösten, trots att en sådan skrivelse finns i regeringsprogrammet.
Asylsökande kan tas i förvar på den slutna förläggningen i Krämertsskog i Helsingfors av tre orsaker: för att de är papperslösa och deras identitet måste fastställas, för att de ska utvisas och myndigheterna är oroliga för att de ska försöka rymma eller för att polisen misstänker att de ska begå ett brott i Finland. På enheten har man de senaste åren upplevt såväl ordningsproblem och fall av droganvändning som rymningar.
I nuläget kan även minderåriga asylsökande som kommer ensamma till landet placeras på förläggningen. Där finns en kvinnoavdelning men ingen avdelning för unga, vilket betyder att ynglingar som kommer ensamma till landet hamnar på samma avdelning med misstänkta eller dömda brottslingar. De här oegentligheterna ville Jyrki Katainens regering rätta till och i regeringsprogrammet ingår en skrivelse om att ”tagande i förvar av ensamkommande minderåriga asylsökande [ska förbjudas]”.
Senareläggs
Att förverkliga förbudet föll på Inrikesministeriet som tillsatte en arbetsgrupp för att utreda bestämmelserna och behovet av förändringar gällande i förvartagandet av utlänningar. Målet var att regeringsprogrammets skrivelse om minderåriga skulle förverkligas i snabb ordning, medan övriga förändringar av lagstiftningen skulle utredas med sikte på riksdagsbehandling hösten 2014.
– En regeringsproposition som skulle ha förbjudit att ensamma minderåriga asylsökande kan tas i förvar gick på utlåtanderunda våren 2011 och riksdagen skulle ha tagit ställning till förslaget nu på hösten. Men sedan beslöt ministeriet att förbudet behandlas med samma tidtabell som den övriga lagstiftingen. Ärendet skjuts alltså två år framåt, säger Susanna Mehtonen.
Hon är juridisk rådgivare på människorättsorganisationen Amnesty och beklagar förseningen.
– Senareläggningen motiverades bland annat med att förbudet skulle försätta barn i olika situation. Barn som kommer ensamma skulle inte kunna tas i förvar till skillnad från barn som kommer tillsammans med sina familjer. Men det finns ingen orsak att ta barn i förvar så man kunde bra ha infört förbudet och sedan skilt granskat barnfamiljernas situation, så som det var planerat.
Sirkku Päivärinne som är ordförande för arbetsgruppen på Inrikesministeriet säger att det framför allt var bristen på alternativ till tagandet i förvar som stoppade förslaget.
– Vår plan var att i projektets första skede förbjuda i förvartagandet av minderåriga asyslökande enligt regeringsprogrammet och i det andra att granska övriga behov av förändringar. Men under utlåtanderundan ansåg polisen, som i praktiken ansvarar för i förvartagandet, att lagen måste erbjuda alternativ om tagandet i förvar förbjuds. Därför godkände Inrikesministeriet i slutet av november att vi istället granskar lagstiftningen om i förvartagandet som en helhet. Sedan får riksdagen ta ställning till hela paketet.
Arbetsgruppen ska nu utreda och behandla alternativen till i förvartagande. För minderårigas del visar Migrationsverkets utredning att ökat samarbete mellan myndigheterna skulle minska behovet av i förvartagande, medan polisstyrelsen vill ha kvar den möjligheten, även i det slutliga lagförslaget. Det har Mehtonen svårt att förstå.
– I flera europeiska länder är i förvartagandet av barn förbjudet och polisen har inte motiverat varför barn måste kunna tas i förvar. Organisationer som arbetar med flyktingbarn anser att förvar inte behövs. Polisens modell skulle gå helt mot regeringsprogrammet.
Päivärinne säger att 4-6 minderåriga tagits i förvar under tidigare år, medan man i år tagit endast en i förvar. Så trots att det inte skett några formella förändringar har regeringsprogrammets skrivelse ändå påverkat praxis. Mehtonen påpekar att statistiken varierar från år till år utan att det nödvändigtvis betyder att myndigheternas rutiner förändrats.
Ny Tid lyckades inte nå polisens representant i arbetsgruppen för en kommentar.
Var tredje i förvar
Amnesty uppskattar att ungefär var tredje asylsökande tas i förvar under något skede av processen. Under förvarstiden avbryts eventuell terapi, rehabilitering och jobb, endast den mest grundläggande servicen står till förfogande.
Mehtonen är orolig för att den nuvarande regeringen inte ska ro i land förbudet. Det är enligt henne både beklagligt och överraskande, speciellt som endast Samlingspartiet och Sannfinländarna motsatte sig förbudet i Amnestys enkät inför riksdagsvalet 2011.
– Jag är orolig för att regeringen ska vänta ut tiden och sedan helt enkelt lämna bort skrivelsen om i förvartagningsförbudet i nästa regeringsprogram.
Oskar Skogberg
