I början av februari inleds en namninsamling som ska utmynna i att riksdagen tar upp frågan om en vederlagsfri basinkomst. Ny Tid frågade aktivisten Kaisu Suopanki varför hon anser att en lön utan koppling till arbete är vägen mot ett rättvisare samhälle.
– Basinkomsten ska vara på en sådan nivå att man kan leva på den. Och den får inte vara lägre än de stöd som nu betalas till exempel till en arbetslös. Jag vill inte nämna några exakta summor, beloppet blir resultatet av den politiska kamp som föregår införandet av en basinkomst.
Freelance-journalisten Kaisu Suopanki sitter på restaurang Lämpö på det gamla kraftverksområdet i Södervik i Helsingfors. Hon är styrelsemedlem för Vänsterunga och är även aktiv inom BIEN-nätverket i Finland som vill öka diskussionen om och främja introduktionen av en basinkomst.
Bland allmänheten är Suopanki kanske mest känd genom Facebook-kampanjen ”Paavo var inte här heller” som hon råkade starta på hösten. Den ironiserade över kritiken mot att Vänsterförbundets ordförande Paavo Arhinmäki inte hade deltagit i en del kulturevenemang.
Suopanki skrattar då hon minns hur hennes ploj på Facebook fick luft under vingarna.
– Det var från början bara ett skämt men det började leva sitt eget liv. Jag hade ingen aning om att det skulle bli såpass stort.
Om Paavo-kampanjen var en slump så har hon desto mer målmedvetet arbetat för att få fart på diskussionen om basinkomst.
– Jag började följa med basinkomstdebatten i samband med prekariatdiskussionen 2005. 2011 väcktes tanken inom BIEN-nätverket (Basic Income Earth Network) om att skriva en bok om basinkomsten. Idén har diskuterats i över trettio år i Finland utan större framsteg och den senaste tiden har det inte getts ut några böcker på finska.
Pamfletten Perustulon aika där Suopanki och Johanna Perkiö fungerade som redaktörer publicerades på förlaget Into i maj i fjol.
2013 hoppas Suopanki blir året då basinkomstdiskussionen blomstrar upp. I februari inleder BIEN i Finland, som på hösten godkändes som medlem i det globala BIEN-nätverket, en namninsamling för att få till stånd ett medborgarinitiativ om basinkomsten. För att det ska bli verklighet måste man inom ett halvår samla in minst 50 000 namn.
Social rättvisa
Suopanki berättar att eftersom hon redan som mycket ung var intresserad av miljöfrågor och social rättvisa så kändes det naturligt för henne att engagera sig i Vänsterunga. Steget in i organisationen tog hon efter att hon blivit bekant med flera andra medlemmar i samband med en husockupation i sin födelsestad Torneå i början av 2000-talet.
Behovet av en basinkomst motiverar hon just med social rättvisa. En vederlagsfri basinkomst skulle fungera som en ersättning för det osynliga gratisarbetet som görs i familjer och inom frivilligverksamhet som gynnar samhället. Basinkomsten skulle även ge så väl arbetstagare som småföretagare en buffert i tider av ekonomisk nedgång med minskande efterfrågan och arbetslöshet. Inte minst skulle en basinkomst ge arbetstagarna en möjlighet att säga nej till oskäliga arbetsvillkor.
– Det är arbetsförhållandena och lönerna som gör jobb till skitjobb. Jag tror att basinkomsten skulle leda till högre löner och bättre förhållanden inom vissa branscher, som till exempel städning. För det är ju ett arbete som någon måste göra. Jag tror att basinkomsten skulle leda till högre löner inom vissa branscher som till exempel städning. För det är ju ett arbete som någon måste göra.
Det har framförts kritik mot basinkomsten för att den skulle göra det möjligt för människor att få sin utkomst utan att arbeta. Suopanki håller inte med.
– Tvärtom skulle basinkomsten göra det ekonomiskt lönsamt för arbetstagare att ta emot även snuttjobb. I dagsläget innebär korta anställningsperioder en massa byråkrati och i värsta fall lägre inkomster för de arbetslösa.
Pröva lokalt
Suopanki beskriver basinkomsten som en del i övergången mot en ny samhällsordning med en mer hållbar produktion och konsumtion. Hörnstenarna i finansieringen skulle bestå av högre skatter för de rika och inbesparingar tack vare minskad byråkrati inom socialskyddet.
– Jag förstår att vederlagsfriheten kan kännas främmande. Men man måste minnas att finländarna redan nu har rätt till en grundtrygghet. Socialarbetare använder i dagsläget mycket tid på att skicka runt papper men då basinkomsten ersätter de sociala stödformerna och behovsprövningen försvinner kan de koncentrera sig på sitt egentliga arbete.
Som socialfilosofisk idé har basinkomsten sina rötter i slutet av 1700-talet men den har aldrig förverkligats fullt ut. Lokala försök har ändå gjorts i Indien och Brasilien medan man i USA under 1960–80 talet prövade en negativ inkomstskatt för hushåll med små inkomster. Den visade sig ha en positiv inverkan på hälsa och välfärd men sysselsättningsgraden minskade speciellt bland unga. I Alaska och Iran har man en partiell basinkomst men den är så låg att man inte kan leva på den.
I Finland är det endast Vänsterförbundet och De Gröna som officiellt stöder en basinkomst men Suopanki säger att det finns stöd för den bland enskilda medlemmar i alla partier.
– Synen på syftet med basinkomsten och omfattningen varierar ändå stort. Jag anser att man ska kunna leva på basinkomsten och att det måste finnas en fungerande offentlig service. Basinkomsten får inte bli en form av servicesedlar.
Debatten om basinkomsten skulle enligt Suopanki få en rejäl knuff framåt ifall facket skulle flagga grönt. Men hittills har inställningen varit njugg.
– Jag tror de är oroliga för hur basinkomsten påverkar det inkomstrelaterade utkomstskyddet och att den skulle minska arbetstagarnas intresse att organisera sig. Det är besynnerligt eftersom det ju borde vara i fackets intresse att arbetarna mår bra och är starka i förhållande till eventuellt exploaterande arbetsgivare.
Suopanki säger att basinkomsten framförts som en arvtagare till det kritiserade finländska socialskyddssystemet.
– Bollen är nu hos facket. Om inte basinkomsten duger borde de komma med ett bättre alternativ. Jag tror inte att man kan införa basinkomst i hela landet direkt men man måste börja någonstans. Man kunde pröva den lokalt i en viss stad, stadsdel eller i en åldersgrupp.
Oskar Skogberg
