Det är något speciellt med grundlagar. Förvisso hör grundlagarna inte till de ämnen som jag konverserar om med mina vänner. De hörde heller inte till de delar av samhällskunskapskursen jag någonsin lyckades skapa engagemang och diskussion kring under mina år som gymnasielärare. Det fanns alltid mer omedelbart engagerande frågor, som ja eller nej till EU eller dödsstraff. Mina föreläsningar om EU:s konstitution upplevdes nog som oerhört tråkiga och byråkratiska, även om jag själv hade kul.

Och de svenska grundlagarna ska vi inte prata om, bara att slå in dem och räkna upp dem till provet brukade vara en övermäktig uppgift också för ambitiösa elever. I Finland finns det sedan några år bara en grundlag, men Sverige har fortfarande fyra – regeringsformen (den viktigaste med statskickets grunder och normer), successionsordningen (som reglerar monarkin), yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.

Något jag glömde att göra som lärare var att jämföra de första meningarna i grundlagarna. Kanske hade det kunnat göra studierna mera levande. För visst är det så att det läggs ner särskilt mycket tid på att formulera grundlagens allra första mening. Första raden är ju som ett skyltfönster som talar om hur de styrande i landet vill att landet skall uppfattas av medborgarna och av omvärlden. Alltså bör de första orden i första kapitlen säga något väsentligt – inte om ”folksjälen” – men om ”statsläget”.

Vilken är då den första raden i grundlagarna? Jo, de skiljer sig stort. I Sverige inleds Regeringsformen med orden: ”All makt utgår från folket”, i Finland slås det fast att ”Finland är en suverän republik”. Kinas grundlag (från 1982) är mer detaljerad: ”Folkdemokratin Kina är en socialistisk stat under folkets demokratiska diktatur, under ledning av arbetarklassen”.

I Sverige är det viktigt att visa att makten utgår från demokratiskt valda personer – trots att landet är en monarki. I Finland vill man markera självständigheten, viktigt för en ung nation med en granne med stormaktsambitioner. I Kina vill man förstås markera proletariatets diktatur.

Ungern har också en ny grundlag. Den härstammar från 2011, och inleds med orden: ”Gud välsigne ungrarna”, för övrigt samma ord som inleder den ungerska nationalsången.  Grundlagen togs i bruk året efter att det kristet konservativa partiet Fidesz vann egen majoritet i det ungerska parlamentet. Detta efter att den socialistiske förra premiärministern Ferenc Gyurcsány erkänt att han för att bli omvald medvetet ljugit om den ekonomiska situationen i landet.

Det säger med all säkerhet mycket om hur den nya premiärminister Victor Orbán och hans partikamrater ser på Ungern. ”Gud” finns med för att betona religionens viktiga funktion, i detta fall den kristna trons. Orden ”välsigne ungrarna”, beskriver en nationalistisk inriktning där ungrarna har en särställning.

Jag har besökt Budapest de fyra senaste åren. Första gången 2009 och senast 2012. Jag har upplevt hur stämningen gradvis blivit mindre och mindre hoppfull. Ansiktena som 2009 självklart mötte min blick tittade 2012 oftare åt ett annat håll. Den ekonomiska krisen tär hårt på landet. Men kanske har det också med konstitutionen att göra.

Det är nog ingen tillfällighet att det kända torget och knutpunkten Moszkva tér samma år bytte namn till Széll Kálmán tér, efter en ungersk premiärminister 1899-1903. Det kan knappast ses som en uppgörelse med kommunismen – eftersom namnbytet skedde 20 år efter Sovjets upplösning – och det utbytta namnet är ett stadsnamn och inte någon kommunistledare.

Med den nya grundlagen  i ryggen kan man också tvinga människor som utbildat sig i Ungern att arbeta ett visst antal år i hemlandet, samt låta en myndighet utsedd av regeringspartiet Fidesz övervaka den allmänna nyhetsförmedlingen och utdöma dryga böter åt dem som rapporterar ”politiskt obalanserat”. Myndigheten kan också tvinga journalister att avslöja sina källor, om rapporteringen anses kunna skada ”Ungerns säkerhet”.

Jag tror inte att det bara är den dåliga ekonomin i landet som minskat öppenhjärtigheten hos vissa ungrare. Också en nya grundlag som börjar med orden ”Gud välsigne ungrarna” kan ha sin del i att vissa vänder bort blicken och går sin egen väg.

 

Peter Björkman


Lämna en kommentar