Majoriteten av Helsingfors social- och hälsovårdsnämnd vill att staden påskyndar tillgången till hälsovårdstjänster för papperslösa migranter. Samlingspartiet, Sannfinländarna, Centern och Sfp röstade nej.
Enligt Helsingfors stads social- och hälsovårdsnämnd finns det uppskattningsvis 2 000-3 000 papperslösa migranter i Finland – merparten av dem i huvudstadsregionen. Trots att alla som vistas i Finland enligt lagen har rätt till akut sjuk- och hälsovård lämnas de papperslösa migranterna utanför de offentliga hälsovårdstjänsterna. Under de senaste åren har ett hundratal papperslösa fått vård av frivilliga läkare på den hemliga Global Clinic.
Redan i september 2012 röstade Helsingfors stadsfullmäktige – i samband med godkännandet av Helsingfors globala strategi – för att staden borde utreda hur man på bästa sätt kunde erbjuda hälsovårdstjänster åt papperslösa migranter. Förra veckan, den 26 februari, röstade social- och hälsovårdsnämnden för att staden under detta år ska lösa frågan om hälsovårdstjänster åt papperslösa migranter: ”Internationella mänskliga rättigheter, som också Finland bundit sig att följa, är utgångspunkten för ordnandet av hälsovårdstjänster.”
Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och De gröna bildar majoritet i nämnden och röstade ja. På nej-sidan finner vi Samlingspartiet, Sannfinländarna, Centern – och Svenska folkpartiet.
Gunvor Brettschneider är Sfp:s representant i nämnden.
Hur resonerade du när du röstade?
– I bakgrunden för det här beslutet finns den ambivalenta inställningen till romer – en stor del av de papperslösa är romer. Det är ju många som tycker att vi ska hjälpa dem på ett sätt som gör att de kan stanna i sitt eget land. Det är ju inte bra för dem att sitta och tigga i gathörnen. Det är inte ett människovärdigt liv att leva som tiggare, säger Brettschneider och fortsätter:
– Men jag vill understryka att det var ett svårt beslut och det kan hända att jag gjorde en felbedömning, jag vet inte om det var rätt.
De personer som i nuläget inte kan garanteras vård i Finland är dels EU-medborgare, bland annat utländska romer, som inte haft möjlighet att få sjukförsäkring i sina hemländer, dels migranter som saknar giltigt uppehållstillstånd.
– Men jag tycker att det viktigaste nu vore om social- och hälsovårdsministeriet skulle komma med allmänna riktlinjer för hela landet så att alla kommuner har en gemensam linje, säger Gunvor Brettschneider.
På social- och hälsovårdsministeriet har man redan fört inledande diskussioner om de papperslösas vård, men tidtabellen är öppen.
Kan ändra sig
De grönas Laura Nordström var den i Helsingfors social- och hälsovårdsnämnd som drev igenom förslaget att staden redan under detta år ska avgöra hur vården ska ordnas för de papperslösa.
– Det här beslutet kan inte bli hängande i luften – vi kan inte nu bara vänta på social- och hälsovårdsministeriets nationella riktlinjer, säger hon.
Bollen går nu till stadsstyrelsen och därefter till Helsingfors stadsfullmäktige, som fattar beslut i frågan på sitt möte den 15 maj. Gunvor Brettschneider säger slutligen att hon i fullmäktige kommer att rösta för de papperslösas hälsovård om stadsstyrelsen ger grönt ljus.
– I nämnden fattade jag ett eget beslut, det var inget gruppbeslut. Inom Sfp finns det säkert olika åsikter i frågan, det är jag säker på.
Marcus Floman
