Essäsamlingen Biblioteksaktivisten är ett urval av Mikael Bööks artiklar som publicerats under det senaste decenniet i bland annat Nya Argus, Biblioteket i Samhället, Ikaros och Ny Tid. Även texter från bloggar och andra sociala medier samt en del tidigare opublicerat material ingår. Boken gavs ut som e-bok under Creative Commons licens hösten 2012 och utkom i tryckt form våren 2013. För att underlätta hänvisningar är styckena i både e-boken och den tryckta boken försedda med en löpande numrering. Essäerna delas in i fem temaområden och den röda tråden är att biblioteket borde ha mera makt.
Författaren utropar i bokens inledning: ”Som om Montesquieu fortfarande har någon betydelse i informationssamhället!” och fortsätter med att förkasta detta som lämplig underrubrik eftersom unga människor ändå inte vet vem Montesquieu är. Som tur är finns ju Wikipedia att ta till för dem som inte känner till Montesquieu… Montesquieus tredelade maktfördelning ligger som bekant till grund för de västerländska demokratierna och Bööks tes är att detta inte längre är tillräckligt utan en fjärde informationell statsmakt behövs, det vill säga biblioteket. Biblioteket borde fungera som en förvaltare av internet för att förhindra att cyberrymden helt rövas bort av nationalstaterna och det ”militärindustriella och akademiska komplexet”. Biblioteken borde administrera IP-nummer, sköta om kommunens servar och transparensen i beslutfattandet på lokal, nationell och internationell nivå och beskydda informations- och kommunikationsfriheten. Samtidigt skall biblioteken fortsätta jobba med folkbildning och läsfrämjande. Böök lägger således en inte alltför liten uppgift på bibliotekets trappa, men han har en poäng: om inte biblioteket börjar omdefiniera sin roll kommer det att tappa sitt fotfäste i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.
Under de senaste 20-25 åren har utmaningarna duggat tätt för biblioteken. Under 1980-talet kom de elektroniska katalogerna, vilket förenklade möjligheten att söka i bibliotekets samlingar. Under 1990-talet kom internet och att tillhandahålla datorer och göra länksamlingar var ett sätt för biblioteken att guida i det nya informationslandskapet. Men snart blev datorerna billigare, internet alltför stort och sökmaskinerna för bra för att kunderna längre skulle behöva bibliotekets hjälp att hitta på nätet. Sedan kom Wikipedia (= ridå för bibliotekets referensavdelning), sociala medier och e-böcker för biblioteken att ta ställning till.
Böök skriver att Wikipedia är ett av de sju moderna underverken och något som biblioteken borde ta en aktivare del i. Där kan man hålla med, är inte hela grundtanken med de allmänna biblioteken att göra information tillgänglig gratis för alla? Nu finns den möjligheten, problemet är tekniskt sett löst! Men som Böök hävdar är inte informationsfriheten på internet någon lagstadgad rättighet. Det finns stora ekonomiska intressen som styr och de allra flesta webbtjänster som används dagligen är privata företags produkter. Dock inte Wikipedia, där infrastrukturen sköts av den icke-vinstbringande stiftelsen Wikimedia och innehållet skapas av den som vill. Biblioteken borde i högre grad göra gemensam sak med Wikipedia och verka för att information sprids under Creative Commons licenser. En sak att börja med kunde vara att se till att artiklar som rör bibliotekets lokalområde och lokala författare finns och är korrekta.
Utöver resonemang om den fjärde statsmakten, Wikipedia, Wikileaks och e-böcker, ägnar Böök en del av boken åt Världens sociala forum (World Social Forum), och det behov av dokumentation av dess konferenser som biblioteken kunde fylla. Essäsamlingen belyser bibliotekets plats i informationssamhället från flera vinklar och är ett intressant tidsdokument över de senaste tio årens biblioteksfrågor. Det är uppfriskande att läsa boken om än det kanske inte ter sig helt självklart att biblioteket kommer att kunna axla de viktiga men ack så komplexa uppgifter författaren förespråkar.
Ellinor Hjerpe
Mikael Böök: Biblioteksaktivisten – Essäer om makt och bibliotek i informationssamhället. Edizioni Artemisia, 2013. Finns även som e-bok på förlagets och författarens hemsidor.
