Varför inte fisk?

av Fredrik Sonck

För ett par veckor sedan kom FN, genom mat- och jordbruksorganet FAO, med en rekommendation som fick många att höja på ögonbrynen: Västvärlden borde komma över sitt äckel och börja äta insekter, vilket ungefär två miljarder människor redan gör. Insektsdieten har flera fördelar – näringsinnehållet är högt och i jämförelse med andra animaliska proteinkällor är klimatpåverkan liten, i synnerhet i jämförelse med produktionen av nötkött, men också i relation till svin och kyckling. Skalbaggar, myror och steklar omvandlar ungefär hälften av sin föda till animaliskt protein, vilket kreaturen inte ens är i närheten av. Insekter kan dessutom leva i vitt skilda miljöer och de reproducerar sig snabbt. Insektskosten kunde till och med bidra i kampen mot världshungern och många av oss äter ju redan ryggradslösa kryp som kräftor, sniglar, räkor och humrar – och betraktar dem de facto som delikatesser.

Förslaget dömdes ändå rätt snabbt ut som realpolitiskt naivt. Det handlar både om att det i väst saknas såväl producenter som distributionskanaler och om att skepsisen – äcklet om man så vill – torde vara så stark att diskussionen aldrig kommer att tas seriöst. Vi lever ju i ett samhälle där förslag om en vegetarisk skollunch i veckan stöter på kraftigt motstånd.

 

Det här med en ökad vegetarisk kosthållning är ändå realpolitiskt betydligt mer sannolikt, och kanske ska FAO:s insektsrekommendation förstås i den riktningen? I vår del av världen har uppmaningarna att minska köttkonsumtionen duggat så tätt att förslag om att äta mer sallad och morötter oftast möts av en medial gäspning (så länge det inte som i fallet med skolluncherna finns ett inbyggt obligatorium – det brukar ta fyr). Ett lite galet och provokativt förslag om insektsdiet kan ur den synvinkeln fungera som ett PR-trick, vars egentliga syfte är lite annorlunda än det uttalade.

För det är trots allt detta det handlar om: att äta mindre kött, inte nödvändigtvis mer insekter. Fördelarna handlar inte bara om klimat och jordbruk utan också om hälsa, eftersom forskningen visar att en överdriven (västerländsk) köttkonsumtion är förknippad med en uppsjö hälsorisker, till skillnad från en måttlig.

Därför är förslag om helvegetariska dagar på skolrestauranger – ja, varför inte på alla lunchrestauranger – inte alls så tokiga. Det finns också utrymme för en diskussion om hur köttkonsumtionen kan minskas utan att elimineras. I dag kan man de facto tala om en viss polarisering: en växande grupp människor som äter uteslutande vegetariskt och en växande grupp som äter extremt mycket kött. Lagomalternativen lyfts sällan fram på det sätt de förtjänar. Både den traditionella ärtsoppan och den blodiga biffen innehåller kött, men den senare är en betydligt värre miljöbov – köttprocenten i ärtsoppa är moderat.

 

I Finland och Norden finns det också andra i stort sett hållbara proteinkällor än getingar och stackmyror. Till exempel finns det stora och livskraftiga bestånd av fiskarter som id och braxen som i mycket liten grad landar på våra middagsbord. Att tidigare generationer ätit dessa arter i relativt hög omfattning gör att det också finns en latent kulinarisk tradition att bygga på. I de fall fisken kommer från Östersjön kan man dessutom tala om ett eftersträvansvärt näringsuttag ur ett övergött innanhav. Den fisk som ganska orättvist kallas ”skräpfisk” är ofta mager, och innehåller därmed vanligen också lägre halter av de miljögifter som framför allt samlas i fet fisk som lax och strömming.

Östersjölaxen borde för övrigt fiskas mycket sparsamt eftersom beståndet är hotat. För Svenska folkpartiet, som rätt motsägelsefullt ofta vill profilera sig som ett Östersjöparti men ändå är ensamma i regeringen om att försvara överstora laxkvoter, finns här något av ett vägval. Även om fiskodlingen i Östersjön trots förbättringar fortfarande är problematisk, är riksdagsledamoten Thomas Blomqvists förslag om att utnyttja lokalt fångad fisk som foder för ädelfisk ett litet steg i rätt riktning.

 

 Fredrik Sonck

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.