1970-talet var militärdiktaturernas årtionde i Sydamerika. Militären styrde i Chile, men också i Argentina, Bolivia, Brasilien, Paraguay, Uruguay, Ecuador och Peru.

Men redan på 1970-talet hade Sydamerika en lång historia av militärdiktaturer. Därför hade det med åren utvecklats en pragmatisk och bilateral praxis, kallad salvoconducto, som innebar att representanter för en störtad regim kunde ansöka om asyl i ett grannland.

Men Operation Condor förändrade spelreglerna i grunden.

Operationen inleddes officiellt 1975, men hade initierats ett par år tidigare, och innebar att militärdiktaturernas underrättelsetjänster började samverka, utbyta information och täppa till flyktvägarna för att ”eliminera marxistisk subversion”. Samarbetet ledde till en omfattande och systematisk terror som till stor del organiserades av legosoldater från den franska främlingslegionen, med CIA:s goda minne och frikostiga finansiering.

Det är en tillfällighet att den gränsöverskridande mardrömmen är så väldokumenterad. Den nitiska undersökningsdomare José Fernández hittade 1992 det så kallade Terrorarkivet på en provinsiell polisstation i Paraguay. Arkivet innehöll dokumentation om 50 000 mördade människor, 30 000 ”försvunna” och 400 000 fängslade.

När möjligheten att söka asyl i ett annat sydamerikanskt land försvann, i och med Operation Condor, ledde det till en talrik flyktingström till Mexiko, Kuba, Kanada, Storbritannien, Spanien, Sverige och Finland, men också till kommunistländerna i Östeuropa.

Mats Fors

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.