Fina ord blir inte alltid handling

av Emma Bergman

Förutom teoretisk kunskap om människorätts-, miljö- och genusfrågor borde skolan också ge eleverna verktyg för att bekämpa orättvisor, skriver abiturienten Emma Bergman från gymnasiet Lärkan i Helsingfors.

I den riksomfattande läroplanen för gymnasiet ingår många fina värderingar och mål om globalt ansvar och internationellt samarbete. Men hur förverkligas dessa mål i verkligheten egentligen?

Jag går i gymnasiet Lärkan. Skolan erbjuder kurser inom både media och kommunikation, samt globala kurser. En del av de globala kurserna är obligatoriska för alla elever. Det tycker jag är bra, för då får alla oavsett studieprogram en gnutta fakta om globala företeelser, som till exempel frågor kring jämställdhet, tolerans och klimatförändringen.

I min skola har alla också möjlighet att ansöka om att få åka på en skolresa. Det kan handla om allt från Ryssland och Cern till Frankrike och Berlin. Resorna ger perspektiv på vardagliga saker, då man märker att saker sköts på andra sätt i andra länder. Jag är väldigt glad över möjligheten att få delta i olika resor. Själv har jag varit med på två globalt inriktade reseprojekt.

Det ena var en resa till Birsk i Ryssland. Där bodde vi på en liten församling och hjälpte till med arbetet på gården. Det var intressant att få lära känna ryska elever i vår ålder. Den andra resan jag var med på gick till Människorättsdagarna i Stockholm. Där gick man fritt omkring och lyssnade på olika seminarier, såg film eller teater. Och allt handlade om globala frågor! Det var minsann intressant.

* * *

I Lärkan läser väldigt många naturvetenskaper som biologi, fysik, kemi och lång matematik. Då har man inte så mycket extra rum för globala kurser eller ämnen som filosofi och samhällslära. Det är synd, eftersom jag har lagt märke till att många viktiga etiska frågor enbart diskuteras på livsåskådnings- och filosofitimmarna. Förstås har alla modersmålsundervisning, och gymnasiet är en allmänbildande institution, men på de obligatoriska grundkurserna i olika ämnen hinner man bara skrapa på ytan i en frågeställning. Därför tycker jag att frågor som nu bara behandlas på livsåskådnings- och filosofitimmar, också borde tas upp på andra lektioner. För det är en liten minoritet av min skolas elever som väljer livsåskådning eller filosofi.

Också läraren som håller en kurs påverkar i mycket hög grad hur hen väljer att genomföra kursen. Läroplanen är bara en riktlinje om vad man borde ta upp på en kurs. Där står ingenting om hur man borde behandla sakerna.

Det finns två motpoler för hur man kan genomföra en kurs, samt olika mellanformer. Den ena är att ta upp aktuella saker i kursen, händelser som just nu är på agendan och diskutera dem i klass. Man kan också se på film, kolla videoklipp och så vidare. Den andra är den traditionella lärarledda undervisningen, där läraren pratar, eleverna lyssnar och sen pluggar läroboken utantill. I värsta fall är boken föråldrad och innehåller fakta som inte längre stämmer. Denna undervisningsmetod uppmuntrar inte till självständigt och kritiskt tänkande, som är ett av gymnasieundervisningens centrala mål. Därför är jag glad att flera lärare faktiskt använder aktuellt material i undervisningen, samt tycker att diskussion är viktigt.

* * *

Gymnasieutbildningens uppgift är bland annat att ’’ge de studerande förmåga att granska frågor ur olika synvinklar’’. Jag tycker att skolan och lärarna borde bjuda på alternativa synvinklar angående olika frågor, för att de studerande ska kunna bygga sin egen världsuppfattning och -bild. För många vet nog vad den allmänna opinionen är.

Men i min skola är många lärare väldigt försiktiga med värderingar. Det är å ena sidan bra, för då får alla fritt bygga upp sin världsbild. Men å andra sidan är det problematiskt, för det blir inte så mycket diskussion om alla bara är av samma åsikt. Jag tycker att olika värderingar borde komma klarare fram i skolan, för värderingar är viktiga! Och jag tycker att just skolan och lärarna kunde vara den/de som bjuder på olika synsätt och värderingar.

Det är förstås en utmaning att behandla globala frågor, för många studerande är på så olika startnivåer i fråga om kunskap och intresse. En del läser tidningen varje dag och är politiskt intresserade, andra kanske bara läser nyheter ibland på Facebook. En del vet mycket om miljö- eller genusfrågor, medan andra inte vet nästan något alls. Då är det en utmaning att göra undervisningen intressant för alla. Men så är det också i alla andra ämnen.

* * *

I läroplanen finns olika temaområden alla skolor borde behandla. Temaområdena ”utgör samtidigt aktuella etiska ställningstaganden”. Hållbar utveckling samt kulturell identitet och kulturkännedom är två exempel på temaområden.

I läroplanen finns också mål som att ”värdesätta kulturell mångfald” samt att ”aktivt vilja medverka till att bygga ett mångkulturellt samhälle”. En grundläggande värdering är också att ”fostras till tolerans”. Tyvärr hör jag i min vardag också rasistiska eller chauvinistiska åsikter i skolan. Jag tycker att skolan och lärarna borde jobba aktivare för tolerans och mot rasism.

Gymnasiet skall också ”sporra till ett hållbart levnadssätt och till att verka för en bärkraftig utveckling”. Hurdan är en ekonomisk tillväxt som inte baserar sig på ökad användning av råmaterial eller energi? Det kunde också vara en sak att fundera på. Jag tycker att klimatuppvärmningen och ekologiska frågor borde diskuteras mer, och med vikt på vad man borde göra för att leva på ett miljövänligt sätt.

Jag tycker att det vore viktigt att få studerande mer intresserade av frågor kring miljö, genus och tolerans. Många har teoretisk kunskap om dessa frågor, men det praktiska engagemanget saknas ännu. Jag tycker att skolan borde ge kunskap om hur man kan handla för att påverka orättvisor, samt engagera elever. För kunskap räcker inte, handling och engagemang behövs för att ändra på orättvisor i samhället!

Emma Bergman

 


1 kommentar

Tre texter om vär(l)den i skolan | Projekt Ines 24 januari, 2014 - 16:37

[…] jag tror hamnade lite i skymundan. Temat var ”Vär(l)den i skolan” och gymnasieeleven Emma Bergman skrev en väldigt viktigt text om innehållet i skolans undervisning. Hon […]

Reply

Lämna en kommentar