Hur kan finländska författare som skriver på andra språk än finska och svenska få synlighet inom den finländska litteraturen? Det var frågan som ställdes på diskussionstillfället ”Även jag är en finländsk författare”, som ordnades för en dryg vecka sedan av Läscentrum, Kultur för alla, Kulturcentret Caisa och Sivuvalo för kulturjournalister samt andra aktörer inom det litterära fältet. Diskussionen leddes av litteraturvetaren Rita Paqvalén och poeten Roxana Crisólogo. 

Idén om att finländsk litteratur inte behöver knytas till nationalspråken känns främmande för många, och den underliggande attityden är ofta att annanspråkiga författare förr eller senare borde integreras och anamma finska eller svenska som uttrycksspråk. Men det är i de flesta fall en orealistisk tanke, konstaterar Rita Paqvalén.

– Även om man bemästrar ett språk är det en annan sak att skriva eller läsa det skönlitterärt, och författare har rätt att få uttrycka sig på sitt modersmål. Det är också sist och slutligen väldigt få skönlitterära författare som kan skriva flytande på flera språk.

Paqvalén är verksamhetsledare för tjänsten Kultur för alla, en del av föreningen Kultur på lika villkor som grundades 2003, och som sedan dess fungerat som en instans för befrämjandet av mångfald och tillgänglighet inom det finländska kulturlivet.

– Det är visserligen synd att författare tvingas uttrycka sig genom en specifik organisation, men det finländska litterära fältet är en labyrint som det är svårt att slippa in i, fortsätter Paqvalén.

– Finska och svenska fungerar ofta som de absoluta gränserna för vad som ses som ett legitimt författarskap.

Det är speciellt litteraturen som är restriktiv vad gäller att ge de annanspråkiga synlighet på det kulturella fältet. Inom andra konstgrenar finns det flera möjligheter för stöd och finansiering fast man inte är stereotypiskt finländsk, medan det tas för givet att författare skall skriva på något av Finlands två nationalspråk. Exempelvis har Suomen Kirjaijaliitto det finska språket som en klar utgångspunkt för medlemskap.

Författarförbundet och andra aktörer agerar som ett slags portvakter till det litterära fältet i Finland, menar Paqvalén.

Och portarna förblir ofta länge stängda. Som ett exempel tar Paqvalén upp författaren och regissören Hassan Blasim, som publicerat ett tiotal böcker och är internationellt känd, men som ändå inte blev ordentligt uppmärksammad på den finländska litterära marknaden förrän han blev översatt till finska, drygt tio år efter att han flyttat hit.

 

Nätverkande behövs

Genom att samla litteraturfältets nyckelaktörer – representanter för olika fonder, kulturjournalister, översättare och förlagsfolk – sprider instanser som Kultur för alla och Sivuvalo kunskap om de finländska annanspråkiga författarnas och läsarnas situation. Dessa nyckelaktörer är nämligen också portvakter själva, vare sig de vill vara det eller inte, eftersom de dirigerar synlighet, resurser och attityder som bestämmer hur det finländska litterära fältet ser ut. De innehar också kunskap som möjligen kan förbättra situationen.

Projektet Sivuvalo startade 2012 och strävar till att skapa nätverk och publicitet för finländska författare som inte skriver på svenska eller finska. Roxana Crisólogo, som är en av initiativtagarna till projektet, betonar de sociala mediernas roll i författarnas nätverkande:

– Sociala medier som Facebook har fungerat som ett sätt att förena icke-finländskspråkiga författare och skribenter som är publicerade i sitt hemland men inte syns inom den finländska litteraturen.

Nätverkande krävs också för att författare ska kunna utveckla sitt skrivande och sina litterära kontakter, men det räcker inte för att etablera sig som finländsk författare. De som har svårt att få synlighet får inte heller finansiering för att skriva, vilket gör att det bildas en ond cirkel där bara de författare som redan fått publicitet har möjlighet till mera publicitet.

– För att bli publicerad måste en författare först cirkulera i tidningar och tidskrifter, få plats i antologier och bli recenserad, fortsätter Crisólogo.

 

Möjliga alternativ

Som svar på publiceringens problematik behandlades också självutgivningens möjligheter på diskussionstillfället. Självutgivna böcker får dock tyvärr lätt en stämpel av att vara andraklasslitteratur, något som förlagen inte vill röra av kvalitetsskäl, och kommer sällan i läsarnas blickfång.

Att fokusera på alternativa bokformer, exempelvis böcker där den grafiska utformningen är i fokus, kan också hjälpa, genom att skapa en nisch för den osynliga litteraturen.

Poeten och grafikern Daniel Malpica för in samtalet på så kallade cartoneros, böcker utgivna på återanvänt papper och med kartongpärmar, som blivit något av en kultvara i Mexiko och andra delar av Latinamerika under lågkonjunkturer – ett möjligt alternativ för att få böckerna både billigt utgivna och synliga genom att låta dem sticka ut från mängden.

Men det är inte bara författarna som har rättighet att få uttrycka sig på sitt eget språk eller bli översatta. Också läsare måste få tillgång till aktuell litteratur på sitt modersmål. Mångfaldsspecialisten Petr Potchinchtchikov tar upp de rysktalande finländarna som exempel.

– Om de som lär sig ryska som modersmål i de finländska skolorna bara har litteratur från sovjettidens Ryssland att tillgå, litteratur som inte är förankrad i den finländska verkligheten och vardagen, blir inlärningen absurd. En process som knappast gör att folk känner sig integrerade i samhället.

 

 

Valter Holmström

Diskussionstillfället ”Även jag är en finländsk författare” får en fortsättning i kulturcentret Stoa i Helsingfors den 11–12 april under den nationella läsveckan. Då bjuds det på översatta sagouppläsningar för barn, diskussionstillfällen, poesi på många språk och mycket annat.
En påbörjad lista över annanspråkiga finländska författare står att finna på Sivuvalo.wordpress.com/kirjailijat/

 

5 kommentarer

Profilbild
Tamás Gergely 1 april, 2014 - 16:09

Hej! På Internationella bibliotekets hemsida http://www.interbib.se har vi just nu en serie med namnet Författare i exil – jag hoppas att ni är intresserade av den, Tamás Gergely

Reply
19.-20.3. | Sivuvalo 4 april, 2014 - 22:27

[…] of the Swedish magazine Ny Tid on the topic: Den annanspråkiga litteraturens osynlighet Share this:TwitterFacebookLike this:Like […]

Reply
Media | Sivuvalo 20 maj, 2014 - 01:49

[…] NyTid 31/3/2014: Den annanspråkiga litteraturens osynlighet […]

Reply
Articles and interviews 2013-2017 – Red de mujeres Finlandia 16 september, 2019 - 16:58

[…] Den annanspråkiga litteraturens osynlighet […]

Reply
Articles and interviews between 2013 – 2017 16 september, 2019 - 17:00

[…] Den annanspråkiga litteraturens osynlighet […]

Reply

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.