Under de senaste åren verkar muslimers mänskliga rättigheter i Europa ha kringskurits. Det sker olika sorters övergrepp, verbala och fysiska, som riktar sig mot den muslimska minoriteten, utan att det väcker något desto större motstånd hos allmänheten. Jag har med stort intresse följt diskussionen i Ny Tid om temat, och det har varit givande att ta del av Karin Creutz substansbaserade kommentarer. Tyvärr hakar islam-kritiker (eftersom islamofobi är ett så laddat begrepp) sig ofta upp i intuitivt tyckande, magkänslor i stil med ”jag är ganska säker på att det i islam lurar en mörk och ännu oavslöjad hemlighet som omintetgör Europa”.

Islam och mellanöstern har länge varit forskningsobjekt, och här kan man tryggt konstatera att inga hemligheter finns att blotta. Europas muslimers ställning är en fråga som gärna kunde få mera uppmärksamhet. Historien minns bedrövligt dåligt de förföljelser som riktats mot olika människogrupper – förföljelser där man genom att skapa fiendebilder klätt av praktiskt taget alla dessa gruppers mänskliga rättigheter.

Jag tillfrågades nyligen vad jag vet om Finlands unga muslimer (NuMu ry) och hur radikala de är. Personen som ställde frågan visste att de är konservativa muslimer. Här måste vi stanna upp och fundera – när har vi kriminaliserat konservatism? Vi har tre partiledare som har fått demokratiskt stöd specifikt som förespråkare för konservativa värden. Eller är det så att muslimska ungdomars konservatism är farligare än andra gruppers? Borde vi som Sannfinländsk ungdom föreslagit ha religionsfrihet för alla religioner, utom för islam?

Den amerikanske medborgarrättsaktivisten Malcolm X brukade säga att en människa utan historia är som ett träd utan rötter. Denna fras är beklagligt aktuell nu under 2010-talet, då fascismen i Europa växer fram, breder ut sig och berättigar sin existens med islam.

”De”, det vill säga Europas muslimer, är en realitet. De är människor som är berättigade samma grundläggande rättigheter som andra européer. Islamofobin har resulterat i en diskriminerande trend – det är acceptabelt att ifrågasätta muslimers mänskliga rättigheter, eftersom islam ses som en våldsam religion.

I USA har det fabricerats fiendebilder av en mängd olika människogrupper. I skottlinjen har funnits än människor med vietnamesisk bakgrund, än japaner, människorättsaktivister och kommunister. Dr Helen Zia berättade vid en föreläsning hur japanska bönder blev offer för propaganda i USA. Man hävdade att de odlade sina tomater i riktning mot militärbaser för att hjälpa fiendeplan att navigera. Absurd propaganda som slog igenom och ledde till att flera oskyldiga fängslades, gårdar vandaliserades och bönder attackerades.

I Europa får muslimska kvinnor sina huvuddukar avslitna, moskéer vandaliseras, människor fängslas. Det låter inte som en demokratisk världsdels verksamhet.

Islam är en religion. Det är inte en politisk ideologi. Islam står inte i konflikt med demokrati. Detta måste sägas, eftersom man ofta hör islamofobiskt färgade fantasier om islams hot. Nu väller ”de” hit och snart bugar hela Europa mot Mecka. Islam har emellertid redan funnits länge i Europa, så även kristendomen, och det frossas inte över trosläror eller diskuteras om fariséer. Det är essentiellt att komma ihåg att om vi i tysthet accepterar begränsningar i muslimers mänskliga rättigheter som en säkerhetspolitisk fråga, kommer dessa begränsningar att vidgas till att gälla en allt större del av ”oss”.

Maryan Abdulkarim

Översättning Karin Creutz

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.