Begreppet entreprenörskap har trängt in i varje hörn av den politiska debatten, och politiker prisar entreprenörskapet både till höger och vänster. Den nyutkomna pamfletten Entreprenörskap™ – Klassfred på nyspråk visar hur begreppet används för att få människor att lägga skulden för dåliga arbetsvillkor på sig själva, skriver Valter Sandell.
Det svenska förbundet Allt åt alla (AÅA) visar i sin nya pamflett Entreprenörskap™ – Klassfred på nyspråk hur entreprenörsbegreppet används för att maskera klassmotsättningar och få människor att lägga skulden för dåliga arbetsvillkor på sig själva. Pamfletten som gruppen själva beskriver som ”En molotov på borgarnas cocktailparty!” är en polemisk stridsskrift och en lättläst analys av begreppet entreprenörskap. Varför är inte politiska texter oftare så här tillgängliga?
Begreppet entreprenörskap har trängt sig in i varje hörn av den politiska debatten, och politiker prisar entreprenörskapet både till höger och vänster. Ändå råder det inget konsensus i den vetenskapliga forskningen kring entreprenörskapets effekter. Det finns inte heller någon vedertagen definition av vad fenomenet innebär. Entreprenörskap är ett politiskt begrepp, men vänstern har inte varit så värst intresserad av att delta i kampen om begreppets definition. Allt åt alla utgör ett välkommet undantag.
Textens centrala budskap är att begreppet entreprenörskap används för att maskera klassmotsättningar. Framgångsskimret som omger begreppet har väldigt lite gemensamt med verkligheten. Entreprenörskap är ofta en ofrivillig process, där självanställning blir påtvingat då anställning är utom räckhåll. Entreprenören blir ofta utan kollektivavtal, sjukpenning och a-kassa eftersom välfärdssystemet är anpassat till fasta anställningar.
Konsten och näringslivet
Pamflettens starkaste sektioner handlar om entreprenörskap i kulturen och i utbildningen.
Under de senaste åren har konsthögskolorna infört utbildning i entreprenörskap. På klarspråk innebär det en större samverkan med näringslivet. En kulturentreprenör skapar samverkan mellan kulturen och näringslivet, det vill säga ”öppnar upp marknaden för kapitalflöden och gör konsten till en vara”.
Processen är inte friktionsfri. Hilla Kurki har i tidningen Torso intervjuat konststudenter på Aalto-universitetet i Helsinfors som upplevt att undervisningen lidit efter att entreprenörskapet fått mer tyngd. ”Varför i helvete heter utbildningsprogrammet filmmanus när man inom ramen för programet planerar inredning till hotellfoajéer?” undrade den prisbelönta regissören Miia Tervo som studerar manus på Aalto-universitetet.
Även i grundskolan har entreprenörskapet etablerat sin plats. ”Entreprenörstänkande ska genomsyra hela skolväsendet”, skriver AÅA. Mer fokus läggs på mätbara resultat och sociala problem ses som individuella. Enligt den svenska läroplanen ska skolan ”utveckla kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. Entreprenörskapets etos i utbildningen har inte stött på mycket kritik. Även här utgör Entreprenörskap™ – Klassfred på nyspråk ett positivt undantag. Elias Krohn har intervjuat den finska läraren Tero Toivanen i tidningen Kulttuurivihkot. Han är på samma kritiska linje som AÅA. ”Sedan 90-talets slut har entreprenörsfostran börjat luta mot produktion av subjektivitet, den inre entreprenören. Det är att omforma människors sätt att tänka och vara”.
AÅA bestyrker Louis Althussers syn på utbildningssystemet: en ideologisk apparat som reproducerar lydiga subjekt som kapitalet gynnas av.
Tillväxten i centrum
Pamfletten behandlar även konflikterna i Umeå kring kulturhuvudstadsåret 2014. När Umeå ansökte om titeln kulturhuvudstadsår betonades subkulturerna och DIY-andan som präglar staden. De finska autonoma marxisterna Eetu Viren och Jussi Vähämäki beskriver i boken Perinnöttömien perinne hur städers traditioner, kulturer, historia och kontaktnätverk utgör en grundval – det immateriella fasta kapitalet – på vilken den immateriella produktionen kan vecklas ut. I Umeås kontext är det klart att subkulturerna och DIY-andan gjorde staden till en lämplig kulturhuvudstad, men AÅA visar att satsningarna gick till ”stadsomvandling, infrastrukturprojekt, hotellbyggen och storskaliga kulturhus”. Pamfletten antyder att ”kulturen hamnat i bakgrunden och tillväxten i centrum”.
Allt åt allas Entreprenörskap™ – Klassfred på nyspråk är en lättläst analys och en inspirerande stridsskrift med fin layout. Den kan laddas ner gratis som pdf på alltatalla.com.
Valter Sandell
Entreprenörskap™ – Klassfred på nyspråk.
Allt åt alla, 2014.
