Wasa och Åbo gör olika

av Janne Wass

Wasa Teaters Vasallen Allstars prisas av fria grupper. Åbo Svenska Teater ser i den rådande situationen inga möjligheter till utökat samarbete med fria grupper.

Det är naturligt att Svenska Teatern i Helsingfors håller i trådarna för projektet för de fria grupperna i och med Nicken Nu, eftersom det ju är i Helsingfors som de fria grupperna finns.

Det säger Åbo Svenska Teaters chef Dick HolmströmNy Tid träffar honom, samma dag som vårens storsatsning Ronja Rövardotter har premiär. Astrid Lindgrens Ronja är typisk för ÅST:s repertoar – en välkänd, familjevänlig klassiker med musik och sång, ämnad för den breda massan. Det är det som drar folk, och med ett så tunt publikunderlag som Åbonejdens enda svenskspråkiga proffsteater har, är det svårt att sätta upp något annat, förklarar Holmström krasst. Det betyder att utan extern finansiering är möjligheterna också små för ÅST att göra mer ingående samarbeten med fria grupper.

– Vi kan inte mota in marginalgrupper bland publiken. Gör vi ”seriös” teater så får vi inte ihop till publik till de 15 föreställningar som krävs för frilanskontrakt enligt kollektivavtalet.

Vidare menar Holmström att det är vanskligt att ta in fria grupper som inte har koppling till ÅST, eftersom de tävlar om samma publik.

Även om den ekonomiska möjligheten fanns att stöda fria teatergrupper, skulle det rent praktiskt vara svårt, eftersom det inte finns några sådana i Åbo. ÅST står visserligen ibland värd för gästspel, men också då väljs i första hand produktioner som är ekonomiskt riskfria. Det som också finns i Åboland är en livlig amatörteaterscen, till exempel i Dalsbruk och Pargas, men samarbetet med dem är enligt Holmström mycket sporadiskt.

Det planerade centret för fria grupper i Kvareret Victoria på Busholmen i Helsingfors kunde enligt Holmström vara ett steg i rätt riktning, men inte heller det skulle räcka för alla de grupper som står utan en fast scen. Maximalt 5–6 grupper kan vara verksamma där, med rotation, tror han.

– Och hur ska man sedan välja ut de grupperna? Klockriketeatern, till exempel blev av med sina lokaler, och de får statsstöd. Hur gör man då? Ska man prioritera sådana grupper som får statsstöd eller sådana som inte får det? Så det finns många frågor att lösa.

I Vasa fungerar däremot ett fruktbart samarbe med fria grupper genom Vasallen Allstars, systemet som beröms av Teater Povres producent på förra uppslaget. Marit Berndtson, administrativ chef på Wasa Teater, säger att idén med Vasallen Allstars delvis är att öppna teaterhuset för de fria grupperna. Enligt henne hjälper Vasallen Allstars till med att bredda utbudet på scenen. Till exempel Teater Povre specialiserar sig på fysisk teater, vilket hon anser att är ett intressant tillskott till repertoaren.

– Men – som teater – har vi ju också ett genuint intresse att stöda olika former av teater.

Wasa Teater erhåller inte något externt stöd för verksamheten, men den medför enligt Berndtson inte heller några stora utgifter. Skillnaden till Nicken Nu-projektet – och den typ av samarbete som Dick Holmström talar om – är att Wasa Teater inte betalar någon lön eller erbjuder tekniker eller teknisk personal till hjälp.

– De fria grupperna får använda vår scen, och de syns i vår allmänna marknadsföring. Vi har inte heller någon skyldighet att se till att det kommer publik på föreställningarna, så vi upplever det inte som på något sätt betungande.


Janne Wass

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.