Det allt mer utbredda tvivlet på att vad som hittills har varit höger och vänster är berättigat. Kvar av de gamla motsättningarna finns främst kampen mellan arbete och (monopol)kapital.

De traditionella partimotsättningarna hade sitt berättigande för hundra år sedan. I dag har de överlevt sig själva. Vi får socialt sett fortfarande en huvudmotsättning, som går mellan arbetare och monopolkapital, politiskt en motsättning mellan humanister och övriga. Det medför att alla partier sprängs och att det uppstår motsättningar inom alla klasser och skikt.

Den kraft som har möjlighet att genomföra en humanistisk förändring är intelligentian eftersom den kan tänka abstrakt och ökar mycket snabbt i antal. I Sverige uppgår den till minst 20 procent av befolkningen och är lika stor som den tidigare dominerande arbetarklassen. Industriarbetarklassen kom aldrig att omfatta mer än cirka hälften av befolkningen i något land och vid förra sekelskiftet utgjorde den kanske bara 20-30 procent av befolkningen (bortsett från länder som Storbritannien och Tyskland, där den var betydligt större). Det växande behovet av mänskor med högre skolning har också medfört att de intellektuella har blivit lönarbetare på samma villkor som alla andra.

Speciellt vid ett studium av teknikers och naturvetares ställning i produktionen framgår att intelligentian skapar värden, att frukten av deras arbete berövas dem av deras arbetsgivare och att de inte har mer att säga till om än städerskorna. Som humanister och med förmåga till överblick kan de se lidandet i samhället också i vidare ramar. Det är mot denna bakgrund man bör studera den utdragna läkarstrejken i Finland år 2001. Den gällde inte bara läkarnas löner utan lika mycket en fråga om patienternas rättigheter och sjukvårdens framtid.

Nödvändigheten av en social förändring inses av många. Att samla alla progressiva krafter inom ett parti vore dock en praktisk omöjlighet. Man får därför en allians mellan marxister, gröna, frisinnade, konservativa och kristna. Mot dem formerar sig sannolikt ett block bestående av liberaler, fascister och socialdemokrater.

Av förra århundradets erfarenheter lär man att det, liksom Marx skrev, inte gäller att krossa kapitalismen utan att upphäva den på liknande sätt som Einstein upphävde Newton. Den senare är ingalunda död inom fysiken, men hans tesers giltighet har begränsats.

Ulf Modin

Insändaren har förkortats av redaktionen.

3 kommentarer

Jack 25 mars, 2015 - 23:38

Tycker nog att högern och kapitalismen lever i högönsklig välmåga. Så har det varit länge.
Därför har Finland en stor statsskuld och ett evigt gnidande på sådant som människorna behöver, tex skolor vård och omsorg under ivrigt åberopande konkurrenskraften. Ganska intressant detta med konkurrenskraften förresten, för att främja den borde de små lönerna sänkas pensionsåldern höjas för de lågavlönade. Men de höga lönerna och bonusarna verkar inte försämra konkurrenskraften underligt nog. Om någon till äventyrs börjar fundera på vinsterna som tas ut och den låga beskattningen av dessa så börjar genast en del skräna om avundsjuka. Nog skulle ju en riktig vänster ha att blåsa på, kanske kommer den ännu.

Reply
heikki jäntti 31 mars, 2015 - 23:41

Aika jännää että NY TID on Suomen paras lehti, siis kiinnostavin! Voi olla että lehtien aika on ohi, mutta niin kauan kuin niitä on, niin näin on. Tämän tyyppistä heittoa en ole muualla tavannut. Maailma on täynnä esimerkkejä siitä miten liikkeet ovat muuttuneet vastakohdikseen. Jännittävää on että se pieni osa suomenruotsalaisista, joka tässä maassa on ollut vasemmistolaista, on omassa paineessaan tullut timantiksi. NY TID

Reply
heikki jäntti 31 mars, 2015 - 23:56

fortsätter…

on siitä esimerkki. En systemaattisesti ole sitä seurannut, mutta aina kun sen olen tehnyt, tämä huomio on vahvistunut. Jos ajatellaan marxilaisin termein, niin ”vastakohtien ykseys” esim. on jotain mitä olisi mietittävä. En sano siitä enempää, koska tila ei riittäisi.
Ongelma tässä maassa ei niinkään ole oikea ajattelu, koska sitä kyllä on. Sen sijaan toimivien vasemmistolaisten, ei-kapitalististen käytäntöjen luomisen ja levittämisen on oltava tähtäimessä.

Reply

Lämna en kommentar