Den tvärkonstnärliga festivalen Norpas som ordnades i slutet av augusti i Dalsbruk lyckades igen med att skapa en intressant blandning av olika konstformer. Festivalledningen hade sett till att det fanns upplevelser för både kropp och själ; festivalpubliken bjöds bland annat på foto- och filmkonst, musik- och teckningsworkshopar, musikföreställningar och konstnärsmöten. Det fanns också möjlighet att njuta av örtbastu eller prova på koppning. Det nya för i år var samarbetet med Söderlångvik gård där festivalpubliken hade möjlighet att bl.a. njuta av en musikfylld promenad på naturstigen.
På musiksidan fick publiken njuta av väldigt olika musikgenrer från mongolisk strupsång till islamska sufilåter, finsk folkmusik, modern nigeriansk tuaregmusik och allt där emellan. Varje artist lyckades med att få publikens odelade uppmärksamhet och skapa en nästan magisk stämning som framträdde i form av en extasliknande stämning och vilt dansande som även tog över en del artister som kom med spontana encorenummer.
Under hela veckoslutet var den allmänna stämningen glad och entusiastisk. Norpasledningen hade lyckats skapa en gemenskapskänsla som gör att det känns som om man skulle vara på en stor lägerskola dit alla är välkomna. Festivalpubliken är välkommen att vandra omkring och bekanta sig med byn, vilket är en positivt, jämfört med de stora festivalerna där man är tvungen att stanna inom ett inhägnat område. Under Norpas-kvällen nådde nyheten festivalpubliken att Dalsbruk hade valts till året by i Sydvästra Finland, inte utan orsak. Dalsbruk är en fin by med en intressant historia och festivalpubliken hade också möjlighet att bekanta sig närmare med den genom att delta i en guidad rundtur.
Även de praktiska arrangemang fungerade bra. Det finns tillräckligt med övernattningsställen och alla finns i närheten av festivalområdet. Man kommer gående överallt i Dalsbruk och dit man inte kommer gående ordnas det busstransport. I programbladet finns det en karta på festivalområdet som alltså är hela byn och området är väl skyltat så att publiken inte går vilse i misstag. Det man kanske blir småbeskiven av är att man inte hinner delta i all program eftersom det finns så mycket att välja mellan och många program går på varandra, med så är det alltid på festivaler. Det lönar sig alltså att bekanta sig med programmed på förhand.